På måndag är det åttonde mars, den internationella kvinnodagen. Att säga ”Grattis på kvinnodagen” är förstås inte välkommet, då dagen framför allt är till för att belysa ojämställdhet och de orättvisa villkor kvinnor lever med. Gratulationer passar sig liksom inte då.
Hur man väljer att belysa denna dag varierar dock. Det finns ledarsidor där jämställdhet och kvinnors rättigheter lyfts en gång per år, just på Internationella kvinnodagen. Oftast publiceras då en forcerad text som påminner om kampen som varit (hundra år av rösträtt och reformarbete) men som uppmanar till vidare arbete för ökad jämställdhet, då vi än idag ser orättvisa skillnader kopplat till kön.
Den där texten är viktig och bra, men på Piteå-Tidningens ledarsida är jämställdhet ett ständigt aktuellt ämne som inte förpassas till en dag om året, utan som genomsyrar allt som publiceras. Så tycker jag också att det borde vara inom alla verksamheter som faktiskt strävar mot ökad jämställdhet och jämlikhet. Vi kan inte bara prata om jämställdhet på särskilda tema-dagar, vi måste resonera kring de frågorna hela tiden. För även om det kanske låter uttjatat så finns de facto stora skillnader än idag.
Kvinnor i arbetaryrken tjänar allt jämt sämst på arbetsmarknaden. Kvinnor stannar i högre grad hemma vid både föräldraledighet och när barnet är sjukt. Kvinnor har därmed också sämre löneutveckling och pension. Var tredje vecka mördar en man kvinnan han bor ihop med. Allt detta och mycket mer är saker vi måste fortsätta lyfta för att kunna jobba för en förändring.
För ett år sedan spenderade jag Internationella kvinnodagen på Kaleido i Piteå, där flera intressanta föreläsningar arrangerades och det gick att köpa bakelser med kvinnosymbolen på. Det var mysigt och lärorikt. Med mig då hade jag min dåvarande praktikant, Karina Cubilla.
I och med pandemin blir det förstås annorlunda i år. Jag har ingen praktikant på plats och de flesta föreläsningar kopplat till kvinnodagen sker numera på de digitala mötesplattformer vi har. Men Karina Cubilla hänger kvar på Piteå-Tidningens ledarsida i form av krönikör (som de flesta som läser ledarsidan regelbundet vet) och tillsammans har jag och hon den senaste veckan spånat på vilka perspektiv av kampen för jämställdhet som vi känner är viktiga att lyfta år 2021.
Ledarsidan kommer därför under kommande vecka att innehålla en variation av texter på temat. Texter som jag ihop med Karina funderat över och som vi ville skriva om, kopplat till Internationella kvinnodagen. Det är förstås jag som redaktör som bestämmer innehållet, men mycket av både den socialdemokratiska ideologin och solidaritet i stort handlar ju om att vi blir klokare tillsammans. En kvinna jag är glad att ha i mitt liv och att bolla med i mitt arbete är absolut Karina Cubilla.
Även om det är otroligt viktiga och stundvis tunga ämnen vi kommer att skriva om, så är det en vecka jag sett fram emot en tid nu. Men innan måndag vill jag gärna att ni läsare ser till att ge uppskattning till de kvinnor ni har omkring er. Det kan, som för mig med Karina, vara en kollega ni trivs med. Eller en mamma, partner, syster, kompis. Kom bara ihåg att inte säga grattis. Säg istället: ”Du och alla andra kvinnor förtjänar samma lön, rättigheter och villkor som män.”