Alla var så glada de där första dagarna i Visby. Äntligen tillsammans igen efter pandemin på det unika arrangemang som är Almedalen. Olika åsikter, hjärtefrågor och partitillhörigheter samsas. Samtalen och debatterna pågick i alla gränder, på alla scener och i alla hus. En intresserad medborgare gick fram till ett statsråd och tog ett kort snack. Små intresseorganisationer fick med lite kreativitet fint genomslag för sina frågor. Där och då fanns hopp om en spännande valrörelse. Sedan vände allt på några sekunder. Solen gick i moln och regnet föll över blomhavet där Wieselgren knivhöggs till döds.
En van almedalsbesökare passerar mordplatsen ungefär tio gånger per dag. Om scenen i Almedalsparken är hjärtat så är Donners plats pulsen. En självklar mötesplats i centrum av alla aktiviteter. Theodor Engström kom med färjan till Gotland flera dagar innan mordet och hade tid att kartlägga sina tänkta offers medverkan i olika seminarier. Ing-Marie Wieselgren, Annie Lööf och Hanna Stjärne var hans främsta måltavlor. Men listan på namn med ”landsförrädare” är lång och välorganiserad i Engströms mappsystem.
Politiker och en del journalister, särskilt kvinnor i offentligheten, tvingas vänja sig vid hat och hot. De tänker sig för en extra gång var de rör sig någonstans och ibland krävs personskydd. Opolitiska tjänstemän däremot, som oförtrutet jobbar på för Sveriges bästa oavsett politiskt styre, de brukar inte hamna i skottgluggen. Det gör mordet på Wieselgren än mer tragiskt.
Theodor Engström var inte en ensam och okänd galning som slumpvis attackerade en förbipasserande. Han var aktiv högerextremist och samtidigt konstaterat allvarligt psykiskt sjuk vid mordtillfället. Men en sjuk gärningsman ska inte vara ett hinder för polisen att göra sitt jobb. Almedalen vimlar av poliser, i uniform och civila. En del klädda i typiska semesterkläder i försök att smälta in. Poliskåren är självkritisk och en uppgiftslämnare har tidigare sagt till DN att man såg när Engström förföljde Wieselgren strax innan mordet. Slutsatsen är att han borde ha stoppats där och då. Egentligen skulle Engström inte ens kunnat ha klivit av båten.
Theodor Engström dömdes i tisdags för mord samt förberedelse till terroristbrott genom förberedelse till mord på Annie Lööf. Domen brister eftersom även mordet på Wieselgren borde ha klassats som ett terroristbrott. Engström valde ut henne just på grund av att hon var samhällets representant i psykiatrifrågan. Det bör räcka som ett allvarligt hot mot Sveriges intressen, oavsett om offret är politiker eller tjänsteman.
Det högerextrema våldet är en livsfara som måste stoppas. Polisen spelar en avgörande roll här och det krävs en stor självrannsakan. Det får inte hända igen. Region Gotland planerar redan nu för Almedalsveckan 2023. Men det är inte säkert att besökarna vågar återvända. Polisen har ett omfattande jobb att göra för att återupprätta Almedalen som den öppna, trygga och demokratiska mötesplats den egentligen är. Bara så kan vi komma tillbaka och fortsätta det pågående samtal som Ing-Marie Wieselgren så grymt avbröts mitt i.