En vecka på skidor är ingen billig historia. Kanske faktiskt något av den dyraste form av semester man kan ägna sig åt. Bara en tunn våffla i backen går på 75 kronor. Precis allt som hör till kostar skjortan. Skidhyra, liftkort, restaurangbesök, proviantera i lilla matbutiken vid backen, utrustning, skidskola för barnen, vinterkläder och boende. Sen finns extra aktiviteter som bastu, skoterkörning och hundspann. Och kombibilen som behöver tankas. Visst går det att åka tåg och buss till en del skidorter. Men har ni testat att bära skidor, pjäxor, hjälm och vinterpackning för en person ens i några meter? Snälla prova inte. Ett i princip omöjligt uppdrag.
Nästa vecka är göteborgarna först ut med årets sportlov. Sedan rullar det på tills bland annat Piteå avslutar vecka tio. Sportlovet kommer från det så kallade kokslovet som infördes 1940 för att spara på uppvärmningen av skolorna. En skrämmande aktuell orsak som kanske händer igen. Det gick i alla fall väldigt bra att kombinera kokslovet med friluftsliv och sportaktiviteter.
Grundtanken är fin att landets elever får ledigt för att röra på sig utomhus i snö och kyla. Hälsosamt och stärkande. Sverige var i alla fall förr ett ställe där vintern existerade och den var lång. Man kunde åka längdskidor och pulka på hemmaplan. Nu är det sämre med den saken i stora delar av landet. För att uppleva snö behöver en del resa långt. Men många familjer får aldrig chansen. Arbetarklassen och personer med ursprung i andra länder syns sällan i backarna. Skidåkning är en väldigt homogen sysselsättning. Sällan blir klassklyftor och bristen på mångfald så tydliga som på en afterski.
Barn i familjer där en skidresa är en helt otänkbar lyx skäms när sportlovet närmar sig. Vad ska de säga i skolan? Hur blir det om någon frågar var de har varit på ledigheten? Även medelklassungar riskerar att hamna där nu. När föräldrar tvingas välja mellan vinterns elräkningar och skidsemester är valet rätt enkelt. Snöbristen på det, i så kallade snösäkra områden, kan leda till att skidsemester som fenomen försvinner. Från Alperna kommer rapporter om skidorter som tvingas stänga. Ingen snö, ingen turister. Bara i Italien har 300 anläggningar lagt ner. Klimatkrisen rycker mattan under skidåkarnas pjäxor. Den globala uppvärmningen krossar i framtiden drömmen om en nypistad backe, både för fattiga och rika.
En tidigare rapport från LO visar att en tredjedel av alla i arbetaryrken varken åkt på någon semesterresa eller haft tillgång till sommarstuga eller husvagn. Det är klasskillnader på riktigt och de har ökat de senaste åren. Enkel matematik visar också att fem veckors semester inte alls täcker upp för alla barnens lovdagar. Därför behövs det mer fria och billiga aktiviteter för barn under loven. På en del orter har man börjat låna ut begagnad skidutrustning gratis till unga och håller igång liften med ideella krafter. Det är en utmärkt start för att göra steget lättare att prova på. Tänk om skidåkning kunde bli lika självklart för alla som simning eller cykling är. Och vem har sagt att ett sportlov måste betyda utförsåkning? Det finns massor av andra roliga fysiska aktiviteter som barn kan delta i istället. Både inomhus och utomhus. Alla barn förtjänar fina sportlovsminnen. Vare sig det är från toppen av Åreskutan eller på fritidsklubben i skolan.