Igår samlades ett sextiotal företrädare för Bodö, Fauske, Saltdal, Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn, Boden och Luleå kommuner, lokala och regionala näringslivsorganisationer och Universitetet i Nordland och Luleå Tekniska Universitet på Hornavan Hotell i Arjeplog för att ta fram idéer och förslag till ökad samverkan i regionen. Detta är resultatet av en förstudie kring nordsvensk och nordnorsk samverkan som Arjeplogs kommun, Bodø, Fauske och Saltdal kommuner samt Salten Regionråd tagit fram.
I förstudien har sex områden identifierats där samverkan i regionen skulle kunna utvecklas och fördjupas. De områden där en fördjupad samverkan skulle kunna bidra till en positiv utveckling i regionen är transporter, mineraler, näringsliv, logistik, turism och utbildning.
Genom att fokusera på infrastruktursatsningar inom transportområdet som är av betydelse för båda länderna skulle man tydligare kunna påvisa satsningarnas betydelse för regionen och dess näringsliv. Exempel på satsningar som skulle ha betydelse för regionen är Tjernfjellstunneln på den norska sidan och Norrbotniabanan i Sverige. Detta i kombination med ett bättre fungerande logistiksystem skulle vara ytterst gynnsamt för näringslivet i området. Samverkan inom mineralområdet är också angeläget för regionen på båda sidor den norsksvenska gränsen då verksamheten är angelägen för båda länderna. Mineralverksamheten är i sig starkt beroende av väl fungerande infrastruktur och logistiksystem.
Det finns också stora utvecklingsmöjligheter i att utveckla affärsnätverk mellan kommuner och organisationer i regioner. En ny form av affärsnätverk ska utvecklas utifrån LTU:s affärsutvecklingskoncept. Genom nya kontaktytor som skapas kan nya marknader öppnas och samarbetsparter finna varandra. Detta är också viktigt för turismutvecklingen i regionen. En utvecklad samverkan mellan universiteten och gymnasieskolorna i Nordnorge och Norra Sverige skulle också kunna fungera som en motor i näringlivs- och samhällsutvecklingen i området.
Initiativet är mycket och väl värt att satsa på. Den axel som samverkan skulle bygga på har idag en alldeles för låg grad av samverkan. Det norsksvenska samarbetet kan för närvarande närmast beskrivas som underutvecklat. Det som slår mig när jag läser det pressmeddelande och de underlag som skickades ut inför konferensen är Piteå kommuns frånvaro i detta sammanhang. De tre övriga kommunerna i Piteå älvdal finns med på konferensen men när man passerat Älvsbyn och kommer ner till den svenska kusten svänger samverkansaxeln av mot Boden och Luleå. Det är ytterst olyckligt. Piteå borde vara en självklar samverkanspart i ett norsksvenskt samarbete av denna art.
Frågan är varför Piteå kommun inte finns med. Har man inte blivit inbjuden? Ser inte de övriga aktörerna Piteå kommun som en naturlig samverkanspart? Eller har Piteå överspelats av Luleå och Bodens kommuner? Eller vill Piteå inte vara med?
Piteå borde överhuvudtaget ta avsevärt större utrymme plats och utrymme i samhällsdebatten och samhällsdebatten i regionen. Annars är risken att Piteå och dess näringsliv hamnar i skymundan och inte får ta del av den utvecklingspotential som finns. Nu är det Niklas Nordström, kommunalråd i Luleå, som tillsammans med Britta Flinkfeldt Jansson, kommunalråd i Arjeplog, som frontar samverkansarbetet från svenskt håll. Självklart borde Peter Roslund funnits med i detta sammanhang.
Piteå måste se till att flytta fram sina positioner. Piteå kommun och dess näringsliv har inte råd att stå på perrongen och se hur tåget lämnar stationen utan att ha fått biljetter så att man får chansen att följa med – bara för att Boden och Luleå lagt beslag på biljetterna i stället.