Vår konsumtion av nyheter har blivit mer passiv

Internets fördel har även blivit dess nackdel, skriver PT:s politiska redaktör Kata Nilsson.

Sociala medier har algoritmer som föreslår ett utbud av nyheter de tror att vi är intresserade av, vilket ofta är ett smalt axplock av vad som faktiskt är verkligheten.

Sociala medier har algoritmer som föreslår ett utbud av nyheter de tror att vi är intresserade av, vilket ofta är ett smalt axplock av vad som faktiskt är verkligheten.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Krönika2020-11-13 05:00
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Vaccinet som kommer mot corona är egentligen chip som sätts in i oss för att kunna kontrollera oss via de nya 5G-masterna. Det finns en hemlig ö dit kändisar åker för att begå pedofili. Månlandningen var fejkad. Det vet jag för så står det på internet.

Dessa dumheter vet de allra flesta om att de inte är sanningar. Men i tider som dessa frodas konspirationsteorier på internet och våra mediebubblor kan på många sätt begränsa oss utan att vi är medvetna om det.

Jag genomförde en liten frågesport för några vänner för ett par veckor sedan (innan de nya restriktionerna kom, förstås). Frågesporten rörde i mångt och mycket nutidsorientering, och när en fråga ställts utbrast en av mina vänner ”Vem har ens koll på det här?” varpå jag lite snärtigt svarade ”Alla som tittar på nyheterna”.

Sedan började vi prata, jag och mina kompisar, om hur mycket vi egentligen tittar på nyheterna och vilka nyheter vi faktiskt tar del av. Jag fick skämmas över min kommentar, för det var rätt få som dagligen konsumerar nyheter. Troligtvis hade även jag varit likadan om jag inte hade haft det jobb jag har.

Det är konstigt, för vi som är i trettioårsåldern nu har ju vuxit upp med linjär tv och att våra föräldrar alltid tittade på nyheterna om kvällarna. Men nu när de flesta bytt ut vanlig tv mot streamingtjänster blir det inte lika naturligt. Många följer förstås nyheter på andra sätt, i tidningarnas appar på telefonerna och så vidare, men det mesta av de nyheter vi tar del av är sådant som vi fått upp i våra flöden på sociala medier.

Sociala medier har algoritmer som föreslår ett utbud de tror att vi är intresserade av. Därmed tar vi till oss mer av sådant som exempelvis Facebook redan vet att vi vill se. Det är ofta ett smalt axplock av vad som faktiskt är verkligheten. Samtidigt finns influencers som går ut med att de helt slutat konsumera nyheter för att nyheter är så deppiga och de inte vill ha den negativiteten i sina liv. Ja, det låter ju lättsamt.

Nu börjar allt fler av mina vänner skaffa barn, och dessa barn kommer inte växa upp i hem där nyheter är en naturlig del av vardagen. Inte för att vi nödvändigtvis inte bryr oss, utan för att vi mer aktivt måste välja att konsumera nyheter nu än tidigare. Det som är fördelen med internet, att information kan spridas snabbt, har också blivit dess nackdel. Det har gjort oss passiva.

Vi tar passivt emot den information som presenteras för oss genom algoritmer, istället för att aktivt trycka igång senaste avsnittet av Rapport på SVT play. Här kan konspirationsteorier med lätthet spridas istället för fakta, och även om de flesta kan avgöra vad som är bullshit och inte så lär vi ju oss oavsett mindre om vad som faktiskt sker i vår omvärld.

Vi behöver kanske göra nyheter till en lika självklart rutin efter middagen som själva måltiden är. Jag konsumerar ju som sagt nyheter på jobbet, men det blir ju också bättre när man gör det tillsammans med någon man kan diskutera med. I samtalet jag och mina vänner hade var vi överens om att vi alla behöver bli bättre på det.

För det är läskigt att tänka på hur vårt beteende i förlängningen kommer att påverka vår samtid. Vilka val vi gör, vad vi väljer att bry oss om, vilka politiker som får vår röst vid val, och vilka val styrande politiker sedan gör när de fått makt. En aktiv handling, om än den är enkel, kan vara det som förhindrar enkla svar från att bli sanningar och fake news från att få spridning.