Under tisdagen ställde sig tre vänsterpartistiska riksdagsledamöter i Almedalen och viftade med en flagga från den terroriststämplade kurdiska organisationen PKK.
Det är en omdömeslös aktion.
Det finns skäl att påminna om vad PKK faktiskt gjort sig skyldigt till. PKK är ingen frimärksklubb.
20 juni 1984 mördades PKK-avhopparen Enver Ata mitt i folkvimlet på Stora Torget i Uppsala. 2 november 1985 sköts en annan avhoppare, Cetin Güngör, ihjäl på en kurdisk fest i Medborgarhuset i Stockholm. Två andra personer skottskadades i samband med händelsen.
Det var detta besinningslösa våld som gjorde att den svenska regeringen, under Olof Palmes ledning, terrorklassade PKK redan på 1980-talet. Sedan 2 maj 2002 anses PKK även vara en terrorgrupp av hela Europeiska unionen, EU. Samma bedömning görs av USA.
Den svenska ambassaden i Turkiet fortsätter också att varna svenska resenärer inför besök i landet.
"Ambassaden påminner om den förhöjda risken för terroristattentat i hela Turkiet samt om ambassadens rekommendation att undvika större folksamlingar och demonstrationer och följa lokala myndigheters anvisningar", understryker ambassaden.
Ambassaden utesluter inte att civila kan drabbas av PKK:s attacker.
"Den av EU terrorstämplade organisationen PKK har under senare år påtagligt minskat sina aktioner i den sydöstra delen av landet, och stridigheterna mellan PKK och regeringens säkerhetsstyrkor är mycket sporadiska. Dessa äger främst rum på landsbygden och invid gränsen mot Syrien och Irak. Även om PKK:s aktioner i första hand tar sikte på den turkiska statsapparaten, inte minst myndigheter inom försvar och rättsväsende, går det inte att utesluta att civila kan komma att drabbas även framöver", skriver ambassaden.
Sedan 20 juli 2015 har även minst 597 civila dött på grund sammandrabbningar och PKK-bomber i Turkiet, enligt en sammanställning från den oberoende organisationen International Crisis Group.
Till detta ska läggas tusentals döda militärer och PKK-anhängare.
Det finns självfallet skäl att rikta kritik mot den turkiska statsledningen och Erdogans auktoritära regim. Det går att peka på brutalitet och många övergrepp mot de mänskliga rättigheterna från turkiskt håll.
Men lösningen på konflikten mellan Turkiet och PKK kan inte vara att underblåsa våld och terror. Istället måste Sverige och övriga EU-länder göra allt vad de kan för att medverka till en fredlig, demokratisk, politisk och diplomatisk lösning av den kurdiska frågan.