Vänd flyttlassen norrut – Vi flytt’In!

Arbetsmarknadspolitiken på 1960- och 1970-talet tvingade människor söderut. Det var alltså inte bara naturresurser som exporterades utan människor också. Under perioden fick 225 000 människor flytta från sina rötter och hem till en annan del av landet som en del av den rådande ekonomiska politiken. Då hade staten inga problem att tvinga fram inflyttning till orter som behövde arbetskraft.

Vänd flyttlassen norrut! Arbetslösheten är mycket högre i södra Sverige och arbetskraften behövs i norr. (Arkivbild)

Vänd flyttlassen norrut! Arbetslösheten är mycket högre i södra Sverige och arbetskraften behövs i norr. (Arkivbild)

Foto: Erik Mårtensson/TT

Krönika2023-02-27 06:00
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Med tanke på den utveckling som nu sker i norra Sverige, behövs det motsvarande åtgärder av staten, denna gång för att öka inflyttningen till Norrbotten och Västerbotten.

Den senaste befolkningsstatistiken från SCB förstärker denna bild. Norrbotten backar med 500 invånare. Boden, där det nya stålverket nu är under uppförande, minskade med 112 invånare. Gällivare och Kiruna som omfattas av Hybrit-satsningen och där LKAB går på högvarv minskade också. Och Pajala, där gruvan i Kaunisvaara producerar för fullt och har fått tillstånd att expandera, tappar ytterligare 90 invånare.

Det är uppenbart att basindustrin inte, vare sig det är stålverk, vindkraftparker, gruvor eller för regionen nya industrier, automatiskt genererar den befolkningsökning som kommunerna hoppas på. Vi lever helt enkelt inte i början av 1900-talet när industrietableringar var tvungna att vara samhällsgenererande för att klara av personalförsörjningen.

En del av de nya industrierna går närmast att beskriva som ekonomiska plattformar, etableringar som, om inte omgivande samhälle är tillräckligt attraktivt, blir självförsörjande på arbetskraft. Så kallad fly-in fly-out. Det är bara det att marknaden idag är global, det är inte för inte som multinationella företag utnyttjar arbetskraft från Östeuropa och Asien inom exempelvis transportsektorn i EU. Det här inget påhitt utan något som faktiskt sker, vid en omskriven razzia vid Northvolt i Skellefteå upptäckte polisen att av 49 kontrollerade arbetstagare så arbetade 12 av dem, 25%, olagligt på bygget.

H2 Green Steel räknar med att upp till 5000 personer kommer att jobba med bygget av det nya stålverket i Boden under den mest arbetsintensiva fasen. Det är klart att de har räknat med att lösa detta inom ramen för sin affär, de kan ju inte ha baserat hela den satsningen på att det "kanske" flyttar in 5000 personer.

Poängen är att om norra Sverige ska kunna rida på vågen så måste vi ha hjälp. Precis som att södra Sveriges arbetsmarknad göddes med norrländska arbetskraftsinvandrare under rekordåren är det nu dags att den södra rikshalvan bidrar till den norras utveckling.

Under de värsta åren av flyttlasspolitik så inledde Norrlandsförbundet en kampanj som kom att bli rikskänd och historisk under devisen Vi flytt’ int’ som en reaktion mot den politik som drev folk från norra Sverige. Förra året firade förbundet 70 år och då inledde de en kampanj under devisen Vi flytt’ in för att visa på det positiva som nu sker och att det nu behövs arbetskraft till alla de arbetstillfällen som skapas.

Och det behövs arbetskraft inom alla sektorer. Både Norrbotten och Västerbotten har låg arbetslöshet, 4,6% samt 4,1%, att jämföra med snittet i riket på 6,6%, Stockholms län på 6,1% eller Skåne län på 8,5%. I vissa kommuner, som Kiruna, är den rekordlåg, bara 2,6% arbetslöshet. Vi kommer, särskilt med tanke på åldersstrukturen i de nordligaste länen, att inom överskådlig tid ha fler arbetstillfällen än vad det finns arbetstagare, inom alla sektorer och professioner.

Det är dags för ett statligt program för att stimulera inflyttning till norra Sverige. Vi flytt' in!