Tacka svenskt föreningsliv för OS-medaljerna

Bakom varje OS-framgång finns en idrottare som har gett allt. Men det hade inte varit möjligt utan föreningssveriges insatser.

PARIS, FRANKRIKE 20240727
Sveriges Tara Babulfath med sin bronsmedalj i judo i 48-kilosklassen under medaljceremonin i Champ-de-Mars Arena under sommar-OS-i Paris.

PARIS, FRANKRIKE 20240727 Sveriges Tara Babulfath med sin bronsmedalj i judo i 48-kilosklassen under medaljceremonin i Champ-de-Mars Arena under sommar-OS-i Paris.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Krönika2024-07-30 05:00
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Låt oss blicka tillbaka fyra år. Wild kids står inför en ny säsong och Nyhetsmorgon i TV4 uppmärksammar det med att bjuda in två deltagande barn. "Det står i mina papper att du ska ta OS-guld 2024, stämmer det?" Programledaren Steffo Törnquist ställer lite undrande frågan till Tara då 14 år. Hon skrattar och säger rak i ryggen och med säker röst: Ja, jag hoppas det! Redan då utstrålade Tara Babulfath en självklarhet och ett självförtroende få andra har. Klipp till att hon faktiskt tog OS-medalj i judo i Paris i lördags. Visserligen brons, men hon var väldigt nära guldet i sin prestation. 18 år gammal har hon framtiden för sig. 

Scrollar man igenom Taras instagram upptäcker man en lång resa fram till OS. Från när hon var riktigt liten till idag. Det är träningar hemma i trädgården, hos mormor, tidiga mornar i hallen och oändligt många tävlingar. Till en början mest i Sverige sedan allt oftare utomlands. Satsningen backas upp av hennes föräldrar, även de med en bakgrund som elitidrottare. Särskilt pappan följer troget med på tävlingar i hela Europa. 

En familj med möjlighet att ställa upp betyder mycket. Men vad som är helt avgörande för svenska OS-framgångar är föreningslivet. Ideellt engagerade ledare som finns där för alla barn. Även de med trassliga hemförhållanden. Inkluderande idrott där alla får vara med, men där också de som vill satsa extra får chansen. Idrottsrörelsen är en egen värld som bara pågår därute. Någon bakar bullar och säljer till förmån för klubbkassan. En annan skjutsar ett gäng barn en tidig helgmorgon till en cup i en kall ishall. Andra står längs sidlinjen på fotbollsplanen och hejar. Plåstrar om skrapsår och ser till att korvgrillningen är redo till lunch trots hällregn. 

Tre miljoner svenskar är medlemmar i en idrottsförening. Långt ifrån alla når samma succé som Tara. Men det spelar mindre roll. Föreningsidrott ger något ändå. Gemenskap, glädje, kondition, spänning och utveckling. Man lär sig samarbeta och ta hänsyn. Bli en förhoppningsvis ödmjuk vinnare och en god förlorare. En meningsfull fritid som betyder något. 

Svenska OS-framgångar är en ordentlig boost för unga. Judo, en japansk kampsport som vanligtvis inte får så mycket uppmärksamhet, slår nu igenom ordentligt. Intresset ökar vilket gör att fler flickor och pojkar kan drömma om egna OS-medaljer. Tara Babulfath inspirerar med hela sin person. Hennes framgångssaga har bara börjat. 

Men det vara nära att Sverige snuvades på medaljen. DN rapporterar om att Förenade Arabemiraten för en tid sedan erbjöd Tara att tävla för dem istället. Nationen lade fram ett attraktivt erbjudande med bland annat betalda träningsperioder. Nu blev det inte så och tur är det. Tara går fortfarande på gymnasiet, men efter studenten behöver hon få rimliga och stabila förutsättningar att fortsätta sin idrottssatsning. Extrajobb vid sidan av för att ha råd att träna är inget bra upplägg. Ska Sverige utvecklas och stå starkt som idrottsnation krävs det mer resurser till både bredd och elit. 

Över en natt slog Tara Babulfath igenom inför svenska folket. Nu måste Svenska Judoförbundet, Riksidrottsförbundet och Sveriges olympiska kommitté samarbeta utifrån sin gemensamma vårdnad av en ny folkkär idrottsstjärna. Tara behöver allt stöd hon kan få för att kamma hem den där guldmedaljen på OS i Los Angeles 2028.