Som när SD:s partisekreterare upprepar att Ungern, inte längre klassat som demokrati, är en förebild och något att sträva mot. Som när deras partiföreträdare ständigt blir avslöjade med rasistiska åsikter. Som när över 200 kandidater på olika listor i valet 2022 avslöjades ha högerextrema eller nazistiska kopplingar. Eller som SD i Klippans kommun som rentav valde två nazister till politiska poster i kommunen.
Det är naturligt för oss människor att försöka förtränga, rationalisera och normalisera saker som vi tidigare ansett otänkbara.
Det här utnyttjar fascismen. Vi vill gärna tro att nazister och fascister är något som förpassats till historiens skräphög. En förödande slutsats, för även om de inte går runt i partiuniformer och vi inte hör stöveltramp på gatorna är idéerna, politiken och strategierna precis likadana som då.
Fascism innebär ett hyllande av ett mytiskt, glorifierat, påhittat förflutet. Något som är hotat av ”de andra”. Minoriteter och oliktänkande utmålas som hot mot nationen. De gör sig till språkrör för ”folket” och konflikten är på liv och död. En vinst för en minoritet innebär alltid en förlust för majoritetsbefolkningen.
Fascism innebär systematisk propaganda, lögner. Angrepp på fakta och vetenskap, något som omöjliggör en sansad debatt eftersom den gemensamma förståelsen av verkligheten fragmenteras.
Fascism leder alltid till ett avhumaniserande av utsatta minoriteter. En urholkning av rättsordningen och legitimerande av segregation och kränkning av mänskliga rättigheter. Slutmålet är ett avskaffande av demokratin, som i Ungern.
Som en konsekvens faller andra frågor i politisk glömska. De ekonomiska klyftorna växer. Sjukvården går på knäna och skolan utarmas av välfärdskapitalister. Vår existens hotas av accelererande klimatförändringar. SD sysselsätter istället media med drev mot dragqueens som läser sagor, Pride-flaggors vara eller inte vara och att hävda att Sverige är fullt.
Kristersson, Busch och Pehrson ska aldrig kunna hävda att de inte visste vilka de släpade med sig in i värmen för regeringsmakten. Det går att debattera fram och tillbaka huruvida SD verkligen är fascister eller inte. Det är bortom poängen med min argumentation. De har lyckats grumla vattnet genom att inte längre låta som en anka, röra sig som en anka eller simma som en anka. Men även om du sminkar en gris så är det fortfarande samma gris där under sminket.
Vad som är mest tydligt i detta faktum är att deras politiska arbetssätt är desamma som hos tidigare generationers antidemokrater, lögnen är central. Om inget är sant är samförstånd omöjligt. Demokratin är bara ett medel för att avskaffa den, precis som i det Ungern som SD drömmer om.
Problemet är att, precis som att cancer innebär en onormal celldelning, så är Sverigedemokraterna, och alla tiders fascister, beroende av att andra delar deras budskap. Sprider sjukdomen vidare i samhällskroppen. Behandlingen för att stoppa detta är anständighet, stå upp för mänskliga rättigheter, söka samförstånd och en politik för att sluta klyftorna i samhället.