Att vara i opposition innebär i politiken att befinna sig på offensiven. Det är att stå emot det som är och det som sker, och att agera för en förändring. Det var också tydligt när Socialdemokraterna för första gången på nio år firade första maj som oppositionsparti.
Man vänder sig emot den både orättvisa och ineffektiva regering som spär på både inflationen klassklyftorna genom skattesänkningar för höginkomsttagare medan vanligt folk får ta smällen av den ekonomiska krisen.
De har varit oförmögna eller ointresserade av att leverera på sina vidlyftiga vallöften – och för det förtjänar de kritik.
Men någonting som är mer nytt än så, och som faktiskt får betraktas som unikt i svensk modern historia, är att oppositionen denna första maj inte enbart befinner sig på offensiven; den är också angripen av regeringen, med regeringsmakten som verktyg.
Under fredagen meddelade regeringen och Sverigedemokraterna att de avser att förbjuda partier att bedriva lotteriverksamhet. Det är ett lagförslag som är skräddarsytt för att slå mot Socialdemokraternas framgångsrika lotteriverksamhet, och den långa traditionen att i detta land finansiera ideell verksamhet med sådan.
Statsminister Ulf Kristersson gjorde ett halvhjärtat försök att simulera ett engagemang mot spelmissbruk – väl medveten om att det är en fråga Moderaterna ignorerar på andra punkter, och om att partiet själv driver ett mindre framgångsrikt lotteri.
Hans chefer i Sverigedemokraterna var betydligt tydligare – och flera av dem firade detta öppet som ett slag mot deras politiska huvudmotståndare.
Det som gör detta oroväckande är naturligtvis inte den ekonomiska förlust det skulle innebära för Socialdemokratin. Den är naturligtvis kännbar – men än värre är att detta betyder att den tillfälliga majoriteten i Sveriges riksdag inte känner sig förhindrad att använda sin majoritet till att angripa sina politiska motståndare.
Därför är detta inte så mycket ett slag mot Socialdemokratin, som mot det svenska demokratiska styrelseskicket; mot de principer och normer som har gjort Sverige till ett fritt, starkt och modigt samhälle.
Det sker inte heller utan ett sammanhang. Vi har just nu en regering som under de korta månader de har suttit har sett till att dela ut helikopterpengar till sina egna kärnväljare – villaägare och höginkomsttagare i södra Sverige.
De har vidare skruvat upp temperaturen mot utsatta minoriteter, och hotat invandrare med såväl ett angiverisystem som godtyckligt indragna uppehållstillstånd.
De har lämnat förslag som innebär massinlåsning av svenska medborgare på ett sätt som Kriminalvården helt och hållet saknar resurser för att hantera.
De har också sett till att politisera utnämningsprocesserna till styrelser och ledande poster inom förvaltningen med metoder som enbart kan beskrivas som åsiktsgallring.
De har byggt ut möjligheterna till digital och polisiär övervakning på ett sätt som saknar motstycke i svensk historia, och som gör allt vad personlig integritet heter till ett minne blott.
Till sist drar de också åt tumskruvarna mot den politiska oppositionen. I allt detta följer de på punkt efter punkt den populistiska handboken i hur man monterar ned en fungerande demokrati.
Det är inte bara arbetarrörelsen och socialdemokratin som är under angrepp just nu. Det är kärnvärden i vårt svenska folkstyre. Därför fanns det en hel del att demonstrera för under årets första maj – nämligen för hela Sverige, och för allt det som gjort det här landet någonting vi kan vara stolta över.
Socialdemokraterna demonstrerar för ett helt land
Påhejad av Sverigedemokraterna använder statsminister Ulf Kristersson (M) regeringsmakten för att angripa kärnvärden i den svenska demokratin.
TALESPERSON. Socialdemokraternas finanspolitiske talesperson Mikael Damberg var huvudtalare på det traditionella första majfirandet i Tornparken i Sundbyberg.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.