Onekligen står vi inför lågkonjunktur, hur djup den kommer bli och hur länge den kommer att bestå påverkas av en rad olika saker. Krigets effekter på allt från matpriser till leveranser av andra varor har redan blivit uppenbara. Vi hänger ihop på ett sätt som vi kanske inte märkt av i vår vardag så länge som fred och välstånd besått i stora delar av världens stora ekonomier. Det är dock inte bara kriget utan även den pågående klimatkrisen som påverkar världens utveckling, både i fråga om människors på flykt, men också vart pengar investeras och den framsynthet som Sverige visat har gjort oss särskilt här i norr till en expansiv region. Hur det kommer att påverkas av en ny regering som kräver stöd av ett parti som inte tror på klimatkrisen, eller på Sveriges betydelse för omställning är ännu oklart förutom att vi ser att man redan nu börjar backa på de stora behoven av investeringar i infrastruktur vilket såklart oroar näringslivet som gillar förutsägbarhet och långsiktighet.
När vi går mot lågkonjunktur kommer flera saker att ha betydelse för landets utveckling, de som varit med om ekonomiska nedgångar tidigare har bättre förutsättningar att klara sig då medvetenheten redan gjort dem mer försiktiga i hur man hanterar sina förutsättningar.
Flera kommer dock för första gången möta både ekonomisk nedgång och ett Europa som starkt påverkas av krigets konsekvenser. Generationer som aldrig direkt funderat på ränteeffekter på höga huslån, eftersom det varit förmånligt att låna både med låga räntor och ränteavdrag, arbetslöshet har knappt varit en fråga. Jag har själv två unga och att de skulle bli utan arbete upplever jag som att de ser som en utopi, vana att arbeta för sig som de varit sedan tidig ålder. Det är mest tjat från föräldrar som fått dem att gå med i fack och a-kassa, inte risken för arbetslöshet.
Arbetsmarknadspolitik är en av de saker som klyver de två blocken i svensk politik, de insatser som alliansregeringen införde tappade fokus från den arbetslöse och gav istället stora bidrag till företag vilket bidragit till att långtidsarbetslösheten bet sig fast i särskilt utsatta grupper.
Att regeringen fick till ett viktig omställningspaket kan bli en del av vår smala lycka inför kommande fyra år. Det har inte varit någon lätt reform att ta fram och det har kostat regeringen i förtroende från de egna leden då det omfattat reformering av arbetsrätten som skapat konflikter. Likväl har innehållet lyckats förhandlas fram, där både fack och arbetsgivare medverkat och funnit riksdagens stöd i en parlamentariskt svår tid.
För arbetsgivaren ger det nya systemet en mer förutsägbar process och ökad flexibilitet när arbetsbrist uppstår. För den som står inför risken att bli arbetslös förbättras chanserna till arbete med ett nytt omställningsstöd, men framför allt är det omställningsstudiestödet som är en verkligt viktig anpassning till ett nytt arbetsliv. Ekonomisk trygghet är viktig om du ska studera mitt i livet och inte minst får det stor betydelse för dem som tidigare sällan omfattas av omställningsstöd, nämligen dem med tillsvidareanställning. Att i lågkonjunktur ”passa på” att rusta befolkningen brukar vara en god investering, det kommer säkerligen krävas mer än detta och resultaten av tidigare borgerliga regeringar har inte varit särskilt god då de oftast ser stramare tyglar för arbetslösa som rätt insats snarare än ny kunskap.