Fredag morgon höll statsminister Stefan Löfven (S) presskonferens med anledning av regeringsombildningen. En regeringsombildning sker när någon av de tidigare ministrarna hoppat av eller man vill göra en omfördelning av ansvarsområden. Denna regeringsombildning skedde med anledning av att Miljöpartiet nyligen valt ett nytt språkrör efter Isabella Lövin (MP), samt att tidigare biståndsministern Peter Eriksson (MP) avgick före jul.
Under regeringsombildningen presenterades inga chockerande nyheter. Stefan Löfven petar inte i regeringen mer än nödvändigt, och samtliga socialdemokratiska statsråd är oförändrade. Bland miljöpartisterna finns några mindre saker att höja ögonbrynen över. Det var väntat att Per Bolund (MP) skulle få ta över posten som miljö- och klimatminister, som Isabella Lövin hade tidigare. Däremot var det kanske inte väntat att han även skulle ärva titeln vice statsminister från Lövin.
Per Bolund kan nog känna sig väldigt nöjd. De flesta väntade sig nog att det nya språkröret Märta Stenevi (MP) skulle bli vice statsminister. Det är väl främst ur ett jämställdhetsperspektiv det hade känts logiskt och det blev lite konstigt när Löfven vidare fortsatte presentera nya statsråd. Jämställdhetsperspektivet gäller i alla regeringens beslut, menade Löfven på presskonferensen, när han presenterade Märta Stenevi som regeringens nya jämställdhetsministern.
Stenevi får även bostadsfrågorna i sin portfölj, vilket är en lite ovanlig kombination men det låter å andra sidan som ett roligt uppdrag - att både få basa över jämställdhetsfrågorna och bostadspolitiken. Tidigare jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) får nu istället ta över Per Bolunds tidigare uppdrag och bli finansmarknadsminister.
Som jämställdhetsminister har Lindhagen varit tämligen osynlig, och att stå jämte finansminister Magdalena Andersson på presskonferenser framöver kan både bli en chans för Lindhagen att få en stund i rampljuset, men risken finns även att hon bleknar bredvid Andersson.
Nykomlingen i regeringen (förutom Märta Stenevi) är Per Olsson Fridh (MP) som blir ny minister för internationellt utvecklingsarbete. Han har tidigare varit statssekreterare hos Peter Eriksson, och får därmed ses som ett säkert kort att ta över de frågorna.
Sammanfattningsvis kan man inte säga att regeringsombildningen var särskilt spännande. Märta Stenevi får en rolig portfölj där hon förhoppningsvis kan göra avtryck, Åsa Lindhagen får möjlighet att synas lite mer, en statssekreterare får ta klivet upp och bli statsråd, och Per Bolund kan som sagt känna sig rätt nöjd.
Men en regeringsombildning under kristider ska inte heller vara spännande. När vi befinner oss mitt i en pågående pandemi är det viktigt att landets regering förmedlar trygghet och stabilitet. Så även om ingenting vidare oväntat skedde under regeringsombildningen kan vi vara nöjda över det.
Miljöpartiet har dock fortfarande en utmaning framför sig - att hålla sig kvar i riksdagen efter valet nästa år. Partiets opinionssiffror har dalat under en längre tid, och självklart hänger det mycket på hur framträdande partiets ministrar är framöver. Att falla ur riksdagen är inte ett mål för något parti, men det vore ett särskilt misslyckande om ett parti som suttit i regering i närmare två mandatperioder gjorde det.