Budgetveckan till ära skulle jag väl egentligen ägna åt paraden av uppenbara lögner innan valet, som egentligen inte ens går att kalla löftessvek. Störst är sveket mot välfärden och de som har de svårast. Det är inget nytt i sak med en borgerlig regering så jag återkommer i frågan. Lokalt har det skrivits en del om kommunalrådets mediahantering och allt ifrån höger till vänster låter kritiken inte vänta på sig. I sin ordning förstås, det är oppositionens roll. Vänsterledarens skriveri i sociala medier blir nyhet, Moderaterna kommenterar. Mansgris, eller instabil. Båda kan ha rätt. Eller så är det som rådet själv säger, att han är ny och söker ett nytt sätt att leda.
Att vara kommunalråd är en av de svåraste politiska rollerna man kan ha skulle jag vilja påstå, för det kräver att man både klarar av att möta människors behov av förändring i sin vardag och de stora frågorna. När man är på ett möte i byn eller på torget får man många ”cykelställsfrågor”, som i det stora perspektivet kan vara detaljer men som har stor betydelse för människors tilltro om du klarar av att se alla medborgares behov. Du möter folk i konsumkön och du bemöts inte som privatperson, även om man rimligen är det då man handlar tacos till fredagsmyset. Detta ska dock lösas samtidigt som man klarar av det som har betydelse för kommunen på sikt, de stora strategiska frågorna som påverkar kommunens förmåga att ge service till medborgarna och kunna utvecklas över tid.
Lundström verkar i mina ögon ha en ambition att möta upp önskemålet om att politiker ska vara som vanligt folk. Att någon gång svara rakt ut utan att låta så formell och utan att smita undan eller svara undvikande och vagt. Undertecknad har också försökt och fått lära mig den hårda vägen, att det finns ett litet krux i detta. Folk vill i allmänhet att politiker ska vara som vanligt folk är, på sina bästa dagar fast alltid.
Därför får det konsekvenser att tala ur hjärtat, när man antar saker, eller tror att reportern kommer ta ”andemeningen” i fruktfrågan, det vill säga att det på ett mycket ”sossigt maner” att det ska vara lika för alla. Det är därför politiker behöver lära sig att ”hantera” en intervju som det heter, man behöver pålitliga tjänstemän som kan hjälpa en med svar och dubbelkolla innan man uttalar sig. För det är nämligen HELT omöjligt att ha koll på allt. Ingen människa klarar det. Det tar tid att bli en riktigt bra politiker, även om många tycks ha svårt att ta till sig det. Med stor nyfikenhet och tydliga ambitioner tar man sig långt. En politisk ledning är beroende av ambitiösa tjänstemän, som går att lita på, men också som kan lita på dig som ledare. Allt är nämligen till syvende och sist politikens ansvar, det går inte att skjuta tjänstemän framför sig som Backgård gjorde i fyra år i regionen. Då har man ingen plats, då behövs man inte.
Det må vara så att det blivit några extra tidningsreportage på grund av att kommunalrådet är ny i sitt uppdrag, men det tycks mig som att den kommande ledarduon är bra på att vara socialdemokrater, jag ser med nyfikenhet fram emot vad det kommer innebära i fler frågor än när det handlar om lika behandling av personalens förmåner. Att det dessutom kommer att möta på stora utmaningar när regeringen endast ger kommunerna en fjärde del av de resurser som skulle krävas för att upprätthålla den kvalitet som vi har i dag, det kommer kräva ideologiskt omdöme och pragmatism.