Turbulensen inom socialtjänsten i Älvsbyn föregicks av ett nära nog identiskt händelseförlopp i Arjeplog. PT:s granskning visar att det som fick en hel enhet att sluta i Arjeplog och som nu leder till personalflykt i Älvsbyn kan kopplas till två personers ledarskap, socialchefen Robert Cortinovis och enhetschefen Harriet Rickman.
Cortinovis agerade på precis samma sätt som socialchef i Arjeplog som han gjort i Älvsbyn. Han anlitade Rickman som enhetschef, det uppstod inom kort svåra arbetsmiljöproblem på grund av hennes ledarskap, medarbetare och fackliga organisationer larmade, arbetsgivaren agerade inte och uttryckte förtroende för Rickman in i det sista. Personalflykten blev ett faktum.
Personalflykten kommer få katastrofala följder för en central del av kommunens verksamhet. Det kommer leda till rejält ökade kostnader då kommunen tvingas köpa in konsulter som handläggare, en nota som landar hos skattebetalarna. Framför allt kommer det vara de mest utsatta som drabbas som kanske inte kommer att få den hjälp de har lagstadgad rätt till. Barn riskerar att fara illa.
PT:s granskning visar vidare att socialchefen köpt in sin tidigare kollega som enhetschef till en kostnad om 192 000 kr i månaden. Han överskred sin delegation, genomförde en ogiltig upphandling och avtalet diariefördes aldrig.
Vad säger kommunledningen? Ingenting. Vad har kommunledningen gjort för att komma till rätta med situationen? Ingenting. Ingenting summerar hela reaktionen från den styrande majoriteten.
Detta trots att det finns starka skäl att utreda både tjänstefel och vänskapskorruption kopplat till socialchefens agerande. Detta trots den allvarliga förtroendeskada händelserna orsakat. Detta trots att deras handlingsförlamning nu lett till en personalflykt.
Mot bakgrund av allt som hänt är det absurt att socialchefen fortsatt uttrycker sin tillit till Rickman. Han måste ju rimligen vara den enda på Älvsbyns kommun som tycker det. Med allt som hänt har kommunen nog gjort sig omöjlig som tänkbar arbetsgivare inom socialtjänsten. Åtminstone så länge kommunledningen inte sett till att städa upp röran som Cortinovis och Rickman lämnat efter sig.
I en intervju med kommunalrådet Johan Dahlqvist på kommunens egen webb uttryckte han strax efter valet en stark önskan om att sälja in varumärket Älvsbyn. Ja, det kan man väl säga går sådär, efter alla turer omkring socialtjänsten, arbetsmiljöproblem och agerandet från nämnda chefer så har nog Älvsbyn lidit en rätt omfattande varumärkesskada. Socionomer lär man med säkerhet få svårt att attrahera.
I det pressmeddelande som Älvsbyalliansen skickade ut inför övertagandet av kommunstyret finns det många saker att läsa. Bland annat ville de "lyssna till och stärka personalens röst" och att "förankring, lyhördhet och öppenhet" var något viktigt för dem. Det har inte synts till särskilt mycket av de löftena nu. I budgeten som de lade fram var besparingar framträdande. Samtidigt skickar socialchefen iväg 1,2 miljoner på en tidigare kollega som orsakar personalflykt.
Min fråga är vad som egentligen krävs för att kommunledningen ska agera? Vad ska inträffa för att de ska tycka att gränsen är passerad? Hur mycket förtroende och skattemedel ska det kosta innan vi får se handling?