Det är inte första valrörelsen jag upplevt som slutar med alla som tror på Socialdemokrati får se oss omkörda av en annan politisk lösning. Det är demokratins spelregler och för dem har jag den största respekten. I Sverige har vi den fantastiska förmånen att den som vill kan försöka vinna medborgarnas förtroende, oavsett vem du är. Jag drömde aldrig om riksdagen, jag har bara velat ändra på det jag tycker är fel och blev tämligen förvånad när valberedningen frågade om jag kunde tänka mig stå på listan. Jag hade inte ens tänkt tanken.
De här åren i hetluften har lärt mig oerhört mycket. Jag har suttit med genom kriser, i hög- och lågkonjunktur, gjort svåra avväganden, och tagit beslut som jag argumenterat emot men diskussioner som jag förlorat och därmed accepterat att majoriteten inte köpte mina argument. Förhandlat och förlorat, förhandlat och vunnit.
Flera har i valrörelsen triumferande sagt att min partiledare tycker att en ide är bra som jag personligen är emot. Om ni visste hur många gånger det hänt under dessa 12 år! Poängen med ett engagemang ÄR att man har en ide om att vilja påverka, det tycker jag att fler ska våga pröva. Det som har bekymrat mig under dessa år är hur föraktet mot det tycks ha ökat, hur missnöjet istället leder till att man sätter klackarna i backen. Att man tror att man bäst påverkar genom att vara emot- inte delta. Att det rent finns partier som understödjer att man ska tysta kritiker, sprida alternativa fakta, kväsa folkbildning och strypa folkrörelser.
Jag har arbetat i opposition, där mitt inflytande är ytterst begränsat trots att jag alltid tillhört Sveriges största parti. Dröm om min förvåning då människor argumenterar att vi måste vi måste ge SD inflytande för att de fått 18%. Vår demokrati fungerar inte så, och det är det som gör att vi först när Moderaterna bjuder in dem, får en annan regering. Vi måste samarbeta när vi inte har egen majoritet. Det innebär kompromisser och det som bekymrar mig är vilka den här regeringen ska kompromissa med.
Skiftet i Tyskland 1933 skedde genom demokratiska val, där högern släppte till makten och även då förlöjligades de som pekade i farans riktning. Vinner strategerna inom SD de konflikter de just nu har kommer de att sälja ”ministerposter” i förhandlingen mot politiska förslag och makt som är mindre synlig, och därmed kunna både säga sig påverka och skylla ifrån sig. Med målet om att öka sitt väljarstöd ytterligare till nästa val.
Oron mattas inte när Björn Söder(SD), och Gunnar Axen (M) båda enas i att Public service ska veta bättre än att bjuda in dem som ifrågasätter Sverigedemokraterna. Public service är cancersvulst och ska hanteras därefter. Där är vi nu och jag oroar mig vart detta ska sluta.
Jag har varit med om att skapa förutsättningarna för det som nu händer i Norrbotten, och jag har vunnit mark för frågor som jag personligen brunnit för. Skärpt straff för våldtäkt, samtyckeslag, barnfridsbrott, rätten att få älska vem man vill och bilda familj för att nämna något. De flesta skulle aldrig ha gått igenom i en konservativ regering, absolut inte om jag bestämt mig för att bara tycka att allt är fördjävligt. Jag kandiderar inte längre till något men kommer att fortsätta arbeta för att bygga förtroende för ett land med tillit, solidaritet och demokratiska rättigheter där alla människor oavsett bakgrund har rätt till goda förutsättningar att nå sina drömmar. Jag hoppas att du vill vara med mig.