Murre missar att politik är en förtroendebransch

Lögnare måste ha gott minne. Skarva lite längs vägen håller inte. Centerpartiets Muharrem Demirok är farligt nära gränsen nu.

Demirok borde kasta in handduken redan nu.

Demirok borde kasta in handduken redan nu.

Foto: Anders Wiklund/TT

Krönika2023-01-19 06:00
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Elisabeth Thand Ringqvist såg ut att sitta säkert som Annie Lööfs efterträdare. Men valberedningen hade andra planer. Muharrem ”Murre” Demirok, uppvuxen i Botkyrka, föreslogs förra veckan till ny partiledare. Beslut fattas på en extra partistämma 2 februari. Frågan är om Murre klarar sig till dess. 

Inget parti vill ha företrädare som hamnar i skandaler. Därför finns kandidatförsäkran. Där skriver personer i förväg under på att de inte har något olämpligt med sig i bagaget. Politiker är också människor, så det handlar inte om ett helt prickfritt leverne. Men varje parti måste åtminstone få kunna bedöma eventuella plump i protokollet internt först. Den chansen fick inte Centerpartiet. Murre teg nämligen om sina misshandelsdomar. Först när Corren gör sitt avslöjande gräv erkänner han. Murre ger sedan sken av att han då själv väljer att berätta för medlemmarna om hur det ligger till. Domarna är tydliga; oprovocerat våld i båda fallen. Senast häromdagen hävdade han istället att det handlade om en konflikt. Även tidslinjen svajar. Journalister har flera gånger fått förtydliga för honom att det är fyra år emellan fallen. God tid för vemsomhelst att hinna reflektera och ta tag i sina problem. 

Hur länge räcker tålamodet för Centerpartiets medlemmar och väljarna? Skarvar man med sanningen i en fråga är det lätt att man gör det annars också. Sexköpare som grips av polis bortförklarar gärna med att det var första gången. Om det stämmer som Murre hävdar att han endast brukat våld två gånger, vad är då sannolikheten att han döms vid båda tillfällena? Snacka om bra uppklarandestatistik. 

Dömda personer ska kunna gå vidare i livet efter avtjänat straff. Så det är egentligen inte domarna som ställer till det. Det är oärligheten och de märkliga bortförklaringarna. En rejäl dos självinsikt och ödmjukhet hade lönat sig. Varför misshandlade han två personer med flera års mellanrum? Hur lärde han sig att skalla? Var det missbruk inblandat? Varför vet Aftonbladet mer om vad som hände än han själv? Har han sökt professionell hjälp för att det inte ska ske igen? Varför struntade han i samhällstjänsten? Hur ser han på en del mäns machospråk och våldsromantik? Var är omtanken om och ursäkten till brottsoffren? Vill han vara en god förebild för unga i riskzonen idag? Så många frågor och så få svar. Men det enda han får ur sig är att det var ett misstag. Ett misstag är att glömma släcka lampan när man lämnar hemmet. Att skalla två personer är något helt annat. En hederlig kåkfarare som vill lämna sin brottsliga bana har just nu mer förtroendekapital än Murre. 

Nike Nylander pressade honom i söndagens Agenda i SVT. Nejdå, jag har aldrig varit våldsam mer, sade Murre. Nu finns svaret på band och det kommer stå honom dyrt om det dyker upp fler domar eller vittnesmål. Han har inte råd med ett snedsteg till. Politik är en förtroendebransch, men det fattar inte Murre. Kan man lita på något alls när det gäller honom? 

Centerpartiets framtid är för viktig för att skadas av det här. De behövs i det breda samarbetet med Socialdemokraterna. Till slut riskerar hanteringen av domarna sabba alla chanser att prata politik. Bättre att riva av plåstret redan innan botten är nådd. Gör om och gör rätt nu valberedningen. Och ni har råd med bättre bakgrundskontroller nästa gång.