Likvärdigt betyder inte att alla ska ha det likadant

Britta Flinkfeldt skriver om strandskyddet, och hur det är ett bra exempel på att "likvärdigt" inte betyder "likadant".

Krönika 17 december 2020 05:00
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

En av mina deviser är att ”likvärdigt” sällan är samma som ”likadant”. Om det och mycket annat pratar jag och Kata i poddavsnittet "Kata, Britta och glesbygden". Ibland får jag känslan att jag pratar, ropar och försöker nå fram till döva öron. Sällan är de förslag som kommer särskilt förankrade i glesbygdsmyllan. Risken blir då att fina förslag i en stad blir helt tondöva när de blir lag och alla kommuner ska genomföra dem. Alla kommuner har inte samma förutsättningar. Förslag måste därför testas i alla typer av kommuner innan de verkställs. Punkt.

Men häromdagen kom strandskyddsutredningen som ett plåster på såren. Hör och häpna! Man föreslår en lättnad i reglerna i områden som är glest befolkade och en skärpning i områden där exploateringsavtalet är hög. För att förekomma oro i de led som ömmar särskilt för flora och fauna vill jag vara tydlig med att jag sällan hör några andra viljor än att vi ska fortsätta bevara goda livsvillkor för växter och djur. Men när det finns god tillgång till obebyggd mark, när efterfrågan på mark för bebyggelse inte hotar något av strandskyddets syften, då ska skyddet kunna upphävas.

Debatten tar nu fart. Och jag läser och nickar igenkännande. Oron är mycket riktigt att vi riskerar att allvarligt försämra allmänhetens tillgång till stränder och skyddet för strändernas ekosystem. Och jag tänker att precis så är det. På vissa ställen. Där exploateringstrycket är stort. Men inte här. Inte i kommuner där befolkningen är gles därför att landytorna är så stora. Som i Arjeplog. Där antalet sjöar uppgår till 8727 – och då räknar vi inte ens de som är mindre än 1 ha – och de stora älvarna är tre. Där antalet km strand är 15633. Kilometer. Inte meter.

Och det är ju precis det som är poängen. Vi kan inte alltid ta sikte på problem i tätbefolkade områden och sätta upp hinder som sen ska gälla där förhållandena är andra. Gudarna ska veta att jag försökt resonera med människor som aldrig varit här och som inte kan föreställa sig hur det ser ut och funkar utan som bara tar sin utgångspunkt i sin favoritstrand, som har svårt att komma fram för att plocka bär på sin myr och som ser hur flora och fauna trängs undan och förlorar – och som därför är benhårda i att allt måste skyddas på samma sätt.

Jag är övertygad om att vi kommer att rymmas här. I en kommun som är 200 gånger större än Täby finns alla förutsättningar för att både leva och bevara. En perfekt kommun helt enkelt!


Ämnen du kan följa