Samhållet liknas alltmer vid en butik, skrev Håkan Juholt i en riksdagsmotion 2013. Så rätt han har och det slog mig särskilt nyligen när jag på min födelsedag blev uppringd och sjungen för – av Apoteket. 250 extra bonuspoäng fick jag dessutom. Jag ligger bra till hos marknaden. Surrealistiskt.
Så jag vill passa på att slå ett slag för kiosklitteratur. Den som följer mig i spalten vet jag är svag för allehanda populärkultur och skräpteveprogram, allt som glider rakt in och oftast ut. Men något stannar. Det förstod kultförfattaren Ann Bannon som inte skrev vilken kiosklitteratur som helst utan Lesbian Pulp, en genre med politisk dignitet.
Under våren har för första gången klassikern Odd Girl Out från 1957, skriven av pseudonymen Ann Bannon, getts ut på svenska av förlaget Lesbisk Pocket. Den översatta titeln blev En omaka flicka. Boken är en högkvalitativ kioskroman med för genren signifikanta ingredienser som romantik, hemligheter, svartsjuka, lust och förbjuden sexualitet, långt mycket bättre än en ordinär harlequinhistoria på traditionellt heterotema. Den utspelar sig i McCarthyismens USA där allt som skiljde sig från normen sågs som samhällsomstörtande och hotfullt. Detta samhälle finns som en relief i boken men framförallt är det huvudpersonernas utveckling som är i fokus.
I denna tid hade den heterogifta småbarnsföräldern Ann Bannon ett driv att skriva lesbisk underhållningslitteratur. Författarens egen historia är nästan mer förbluffande än innehållet i En omaka flicka. Boken innehåller en högintressant introduktion där Bannon beskriver historien runt sina böcker och ett fint efterord av historikern Agnes Hamberger.
Bannon skrev en hel serie på temat lesbisk kärlek och det gick hem i de amerikanska stugorna. I olika tidsperioder har intresset för böckerna återväckts och sålt i stora upplagor. Nu är hon en kultperson – Queen of Lesbian Pulp – tillsammans med några andra författare.
För det var närmast revolutionärt att på 1950-talet skriva romaner om lesbisk kärlek, dessutom för populasen. Böckerna fick – och har fortfarande – stor betydelse för läsare som bryter mot normer på olika sätt. Det handlar både om hur kön och sexualitet skildrades i en tid och ett samhälle präglade av inte bara av kommunistskräck utan också en stenhård kärnfamiljsnorm. Där fanns inga stora utrymmen för andra sätt att älska eller leva. Flertalet – inte minst utanför storstäderna – tvingades leva ett skuggliv. Odd Girl Out kom ut 1957. Årtalet som brukar nämnas som starskottet för den amerikanska hbtq-politiska rörelsen är 1969 vid tiden Stonewall-upproret i New York. Bannon var alltså före sin tid. Och ändå inte eftersom böckerna sålde bra redan under 1950-talet.
Hur smart var inte det: att bädda in normbrytande politik i det traditionella kioskromansformatet? Jag tror att underhållning blivit det bästa transportmedlet för politik och ideologi – tänk bara på reklamen. Den säljer inte enbart produkter utan också livsstilar, normer och värderingar. Ideologi med andra ord. För att återvända med en fundering till Håkan Juholts butiksliknelse: kanske är det läge att jobba med marknaden i stället för emot den. Går det att sälja in ett annat samhälle via marknaden?