Alla ska ha rätt till vård när de är sjuka. Det är det enda värdiga och humana. Skolan måste vara lika bra för alla. Endast då får alla barn en likvärdig chans att fullfölja sina drömmar. Det är vår skyldighet att ta emot människor som flyr, så att de kan fredas från terror och förföljelse.
Förutom att en solidarisk politik leder till ett värdigare och bättre samhälle så är den dessutom ekonomiskt lönsam. När människor får vård på lika villkor kan de delta i arbetslivet i högre utsträckning. God hälsa är en förutsättning för att kunna bidra på bästa möjliga sätt. Och med en hög utbildningsnivå hos befolkningen ökar landets ekonomiska konkurrenskraft. Alla dessa solidariska investeringar är långsiktiga. När vi tillsammans bekostar en människas utbildning kommer inte avkastningen omedelbart utan på sikt.
Själv har jag efter 22 levnadsår genomgått förskola, grundskola, gymnasium och inleder snart mitt fjärde år på universitetet. Det kommer att dröja ytterligare 1,5 år innan jag är färdigutbildad. Skulle jag dö i morgon har jag varit en nettoutgift för samhället. Ändå utmålas jag sällan som en parasit. Vi har kommit överens om att vi genom skattsedeln svarar solidariskt för varandras utbildning - så att varje människa kommer till sin rätt och kan bidra förr eller senare.
Denna solidaritet håller dock på att urholkas. Den som kommer som flykting till Sverige döms ofta, till skillnad från mig, ut på förhand. Hon ska helst producera ett ekonomiskt mervärde så fort hon sätter sin fot på svensk mark för att rättfärdiga sin närvaro i landet. Högljudda röster ropar efter ”hårdare krav på invandrarna”. De hörs särskilt ljudligt i våra grannländer.
I realiteten ställs redan hårdare krav på den som kommer hit än på mig som haft turen att födas här. Min hudfärg och min härkomst innebär att jag sällan utsätts för diskriminering. Bara där har jag en enorm fördel. Jag behöver heller inte ständigt rättfärdiga min existens genom att redovisa hur pass lönsam jag är i kronor och ören.
De viktigaste argumenten mot en främlingsfientlig invandringspolitik handlar om människovärde. Att vi som dragit det längsta strået i det globala lotteriet har en skyldighet att ställa upp för dem som flyr.Vi kan också konstatera att den främlingsfientliga politiken bygger på en ekonomisk lögn. En lögn om att vi inte har råd att vara solidariska med varandra.
Utan efterkrigstidens tillskott av utlandsfödda hade statens skattkista saknat omkring 65 miljarder per år. Detta redovisas i en ny rapport från tankesmedjan Arena idé. Arenas chefsekonom Sandro Scocco och Lars Fredrik Andersson, docent i ekonomisk historia vid Umeå universitet, har räknat på invandringens kostnader och intäkter för varje år sedan 1950. Den sammanlagda vinsten av invandringen uppgår till omkring 900 miljarder kronor. Dessa pengar har finansierat satsningar på försvar, infrastruktur och välfärd. Utan människor som kommit hit från andra länder hade vår ekonomi dessutom varit en femtedel mindre än vad den är i dag.
Invandringens ekonomiska fördelar kan framförallt maximeras genom att öka deltagandet på arbetsmarknaden. En human flyktingpolitik, integration och tillväxt går alltså hand i hand. Precis som på alla andra områden tjänar vi på solidaritet.
Låt oss därför även framledes vara solidariska med varandra. Det är det enda värdiga. Och dessutom tjänar vi på det, såväl ekonomiskt som socialt.