Rapporten som panelen släppte är en sammanfattning av 14 000 vetenskapliga publikationer. Det är varmare idag än på 100 000 år. Värmen leder till intensiva värmeböljor, kraftiga regnoväder och annat extremväder.
I Norrbotten märks den högre temperaturen i varmare vintrar. Nederbörden ökar. Vegetationsäsongen blir längre. Detta leder till exempel till ett ökat hot mot unika arter som fjällräv och röding, att trädgränsen flyttar högre upp och våra kalfjällsmiljöer hotas, mer nederbörd och extremväder ökar risken för höga flöden i vattendragen. För renskötseln innebär det rent konkret att man tvingas stödutfodra renarna då kraftig kyla och plusgrader från ena dagen till den andra gör att renarna får svårt att skrapa fram renlav.
Under 2022 drabbades södra och mellersta Europa av torka. I Storbritannien ledde hettan till rekordmånga dödsfall, floder och vattendrag torkade ut i Frankrike och Tyskland och skogsbränder rasade i länder som Spanien och Portugal. Redan nu larmas det på nytt om torka i Sydeuropa, i norra Italien har dricksvattnet redan börjat ta slut efter en vinter med mindre nederbörd än normalt. I vissa områden har myndigheterna fått införa restriktioner för vattenanvändning och börja köra ut vatten med tankbilar.
Mat och vattenbrist hotar miljontals människor. Skördeökningar har bromsats och panelen varnar för att jordbruksmark kan bli oanvändbar. Över tre miljarder människor pekas ut som sårbara. Fattigdom förvärrar effekterna.
Samtidigt väcks oron för nya pandemier när permafrosten i Sibirien smälter. Franska forskare har visat att virus som legat nedfrusna i mer än 48 000 år kan väckas till liv om de till exempel kommer i kontakt med vatten.
Forskarna visar att utsläppen måste minska med 43% till 2030 om vi ska kunna klara målet om max 1,5 grads uppvärmning. Problemet är bara att inget land, däribland Sverige, klarar av detta åtagande med de politiska beslut som tagits. Utsläppen fortsätter öka. Detta erkänner också vår regering och ansvariga minister Romina Pourmokhtari (L). Istället för att ta ansvar skyller hon på att förra regeringen inte klarade det heller.
Med tanke på nuvarande regering är det väl kanske inte förvånande men svenska folket förtjänar bättre. Vi har nämligen en regering som säger en sak och gör en annan. På det sättet är det ändå rätt befriande att Romina Pourmokhtari åtminstone talar sanning den här gången. Tidigare har hon sagt att regeringen inte har sänkt ambitionerna avseende klimatpolitiken. Detta trots att man kapat budgeten för miljö och klimat med 10 miljarder under mandatperioden och beslut som att ta bort reduktionsplikt och bonus till elfordon.
I en tid när vi behöver ökade satsningar för att sänka utsläppen av koldioxid har vi en regering som med sin politik aktivt ser till att vi bränner mer fossila bränslen istället och som, mitt under Rysslands olagliga krig i Ukraina, fortsätter importera rysk fossilgas. Detta trots ett riksdagsbeslut om att avsluta all import av rysk energi.
Klimathotet kräver handling här och nu, vår regering handlar med att lägga mer bränsle till den uppvärmning som redan går allt snabbare. Det är våra barn och barnbarn som får betala priset.