Som ledarskribent kan man många gånger känna frustration över att man inte får så mycket reaktioner över det man skriver. Ibland väcker det man skriver i stället mycket och heta känslor. Det senare var fallet med den ledare jag skrev med titeln ”Skamlig kalabalik i landstinget”. Denna text har uppenbarligen rört upp en hel del heta känslor. De reaktioner som jag fått är till liten del positiva. De allra flesta är färgade av en enorm aversion mot Kent Ögren. I många fall rent hat mot honom.
I ett mejl jag fick kunde jag läsa:
”Alla får tycka vad dom vill men jag orkar inte läsa om denna maktgalna Kent Ögren men bland sossarna skall partipiskan vina Varför har vi rösträtt? Trodde att det var för att folk skall få säga sin åsikt.”
I kommentarer på Facebook har man bland annat kunnat läsa;
”Det här verkar ju ha varit enda vägen att bli av med en allsmäktig ledare? Det behöver ju inte betyda att de två går emot partipolitiken. De kanske eg räddar partiet. Personligen gick jag emot alla tidigare principer och röstade till och med moderat i landstingsvalet, just av den orsaken.”
”Precis alla jag känner avskyr Ögren. Så jag tänker att det måste påverka partiet negativt. Sossarna verkar inte ha förstått folkets budskap ändå. Då ser jag det som positivt att några inifrån kan se problemet och agera därefter.”
”De som la ner sina röster, dvs röstade blankt vid den slutna omröstningen måste helt uppenbart ha tänkt själva! Att rösta som Kent Ögren säger innebär inget eget tänkande. Och de, liksom alla som tänker själva, ska inte behöva utsättas för häxprocesser och olika slag av repressalier.”
”I landstinget och Norrbotten har sossarna blivit mer och mer maktfullkomliga. Är det någon som gör en bra personvalskampanj och drar mycket röster åt partiet, så kan man bli belönad för mödan genom att bli petad från olika instanser, exempelvis landstingsstyrelsen. Ögren är den som satt ett ansikte på detta maktfullkomliga och odemokratiska beteende. Det är alltså inte alls konstigt att det var just sossar som fällde Ögren. Jag tror det här i längden är nyttigt och bra för sossarna, (om dom nu tar sitt förnuft till fånga).”
Detta är ändå sansade kommentarer i jämförelse med vad jag mött i en del telefonsamtal. Där har hatet mot Kent Ögren flödat fritt. Essensen i de flesta av dessa samtal att vad som helst är acceptabelt för att få bort honom. Då jag försökt nyansera samtalen och försökt diskutera själva agerandet så har det varit som att köra huvudet i väggen. De två blankröstarna var bara tvungna att agera på detta sätt för att kunna rakryggade se sina väljare i ögonen.
När jag då frågat om det inte främst handlar om andra väljare än de som röstat på Socialdemokraterna fnyser de bara och säger att majoriteten röstat för förändring. Men där haltar analysen avsevärt. Förvisso har S förlorat en massa röster i valet på grund av missnöje med politiken. Men en majoritet har inte röstat på oppositionen. En majoritet röstade faktiskt för den majoritet som styrt landstinget senaste mandatperioden. Många blir riktigt upprörda när jag frågar dem om det är rätt och riktigt att personer som utger sig för att vara sossar och som jag röstat på genom min S-röst i landstingsvalet faktiskt använder sina röster för att se till att oppositionen får positionen som landstingsstyrelsens ordförande. Det hån jag möter när jag säger att jag upplever mig lurad och bedragen av de två blankröstarna är uppenbart.
Det är uppenbart att hatet mot Kent Ögren gör att många norrbottningar är beredda att köpa talesättet om att ändamålen helgar medlen. Det kan jag aldrig göra. Som förtroendevald får jag vara beredd på att majoriteten i mitt parti kan ha en annan uppfattning än vad jag har själv. Majoritetsbeslut är en del av demokratin.