Hösten 2020 kom nyheten att dåvarande EU-parlamentariker Fredrick Federley hade en relation med en dömd pedofil. Hans numera före detta partner är dömd för 22 våldtäkter mot barn. Det slog ner som en bomb gentemot honom som politiker, Centerpartiet och hans familj. Skandalen i sig var ovanlig. Federley är inte dömd, men hans hantering av situationen fick stark kritik. Under stor press och stress valde han till slut att lämna alla politiska uppdrag. Men varken då eller nu i en ny intervju med SVT väljer Federley att känna med brottsoffren. Visst tycker han att brotten är vidriga, men de utsatta barnen nämns inte med ett ord.
Istället är fokus på hur tufft det har varit för både honom själv och den här mannen. Allt inramat med ett kristet och förlåtande budskap. Visst, principen om avtjänat straff är viktig i en rättsstat. Men det är så mycket som visar att Federley fullt ut inte förstått vad det var som hände. Det kan man kanske ha viss förståelse för när nyheten briserade. Då föll han i bitar och skjutsades till psykakuten på Säter. Men med över två års tid för reflektion så är det som att titta på en pågående bilolycka när man ser programmet Persona non grata.
Federley med en bakgrund som toppolitiker under många år borde veta bättre. Han om någon förstår hur media fungerar och var gränsen går. Ändå påstår han att han inte kunde förutse hur nyheten skulle tas emot. I programmet framstår det bara som han vill vinna sakfrågan: Jag kan inte kasta en människa under bussen, jag vill inte använda ordet pedofil, jag borde absolut inte ha lämnat platsen i EU-parlamentet, jag har fortfarande kontakt med mannen. Hans gamla bästis Annie Lööf gjorde honom både upprörd och chockad när hon till slut satte ner foten offentligt.
Federley var en duktig och driven politiker med god retorisk förmåga. Han kom tvåa i debatt-SM 2007. Dessutom är han känd, något som gör vilken svensk politiker som helst avundsjuk. Den tiden är dock förbi. Det menar också hans vän PR-geniet Dominika Peczynski: "Du vill inte ta avstånd från mannen i kristendomens namn och offrar dig själv för de här jävla principerna." Men Federley vägrar släppa dem.
I nästan varje klipp gräver han sig djupare och djupare ner i en grop som inte går att komma ur. Domen tar han fortfarande inte på allvar. Då ville han inte läsa och nu spelar inget någon roll. Det var bara en del av spelet tycker Fredrick och fortsätter: Det hade varit bättre för honom om vi aldrig hade träffats. Det är oerhört smärtsamt. Vi har gått igenom ett trauma tillsammans.
Brottsoffren har nog mer insikt i vad ett trauma innebär på riktigt. Ibland är det bättre om ens tankar och känslor stannar innanför hemmets fyra väggar. Det är svårt att förstå varför han tackade ja till medverkan.
Patrik Sjöberg, överlevare av sexuella övergrepp som barn, är klarsynt och säger det många tänker. Alla kan göra misstag. Det är klart att man på första dejten inte vet allt om den andra personens bakgrund. Men när det kommer fram agerar man och stoppar inte huvudet i sanden. Hade Fredrick bara insett det, förstått vidden och tagit ansvar för sig själv direkt hade han fortfarande varit politiker. Kanske till och med Centerpartiets nya partiledare. Det är en förlust för svensk politik och särskilt för Centern. De tappade sin starkast lysande stjärna helt i onödan.