Det var knappast möjligt att missa att statsminister Magdalena Andersson (S) under söndagen gjorde ett framträdande på Stora Nolia. Dels eftersom det för vår del utgör ett startskott för valrörelsen och valkampanjandet – men också eftersom det på sätt och vis var ett framträdande som var historiskt.
Det var nämligen Anderssons första besök i länet sedan hon för mindre än ett år sedan valdes till statsminister och partiledare för Socialdemokraterna – och det innebär också att det var första gången Norrbotten besöktes av en statsminister som också var en kvinna.
År 1921 var den första gången som kvinnor för första gången gick delta i allmänna val på lika villkor som män i Sverige – det skulle ta exakt 100 år innan det manliga monopolet på det allra viktigaste ämbetet också kunde brytas.
Men nu är vi alltså där – och om man får lov att kalla statsministerbesöket för en tjuvstart på valkampanjen även på det nationella planet, så är det ingen slump att det var just i Norrbotten som den starten gick.
Det beror dels på att Andersson hade ett ljust och positivt budskap att komma med, om tillförsikt inför framtiden och vår ambition att på nytt bygga en välfärdsstat som är trygg och stabil.
Historiskt var det den svenska industrin som utgjorde grunden för välståndet möjligt, och som lät många av de ambitioner som 1921 måste ha låtit som rena fantasier göras till verklighet av en lång rad socialdemokratiska regeringar.
De finansierades av malmen, av skogen och av vattenkraften – och de är fortfarande viktiga för Sverige, även om det i dagsläget kanske talas mer om batterifabriker och de innovationer som är nödvändiga för den pågående gröna omställningen.
Det är en utveckling som regeringen gör sitt bästa för att understödja. Så kom näringsminister Karl-Petter Thorvaldsson (S) under måndagsmorgonen med beskedet om att regeringen tillsätter en nationell batterisamordnare, som ska identifiera hinder och koordinera satsningar över hela landet.
Med den utveckling som sker på det industriella planet finns det helt enkelt ingen mer naturlig plats att leverera detta ljusa budskap på än här.
Men där det finns ljus, kommer det också att finnas skugga – och det de nationella nyhetsreportrarna valde att plocka upp handlade till stor del om det besök i Boden som statsministern gjorde tillsammans med försvarsminister Peter Hultqvist (S).
Där blev det tydligt att vi fortfarande lever i en turbulent tid, med ett storkrig som pågår i Europa, och där Sverige har allvarliga säkerhetspolitiska överväganden att göra.
I det är en del det besked som ministrarna lämnade, att Försvarsmakten kommer att bidra med sina kunskaper genom att utbilda ukrainska trupper på brittisk mark.
Men i det ingår också en kraftig upprustning av det svenska försvaret, där Norrbotten med sitt strategiska läge och historia kommer att utgöra en viktig del.
Allt det är viktigt nog. Men det allra viktigaste kom kanske i en fråga som statsministern svarade på under Noliamässan om varför det egentligen är så viktigt att gå och rösta i valet den elfte september.
Det är det, svarade hon, för att valdagen är den dag då var och en av oss har en röst som är precis lika mycket värd.
Det är demokratins själva kärnvärde, att vi alla har möjligheten att göra våra röster hörda utan att det görs någon skillnad på hur mycket du råkar äga eller vad du ägnar dina dagar åt.
Det innebär att min röst och din röst just den dagen väger lika tungt som en statsministers – och det är upp till var och en av oss att se till att den hörs.