Det krävs glesbygds-perspektiv på frågan om fiber

Om 95% av alla svenskar är med så betyder det fortfarande att 5% är utanför. Påfallande ofta är det de som bor glest.

I frågan om fiber i hela landet tappas glesbygdsperspektiven bort och staten rycker på axlarna.

I frågan om fiber i hela landet tappas glesbygdsperspektiven bort och staten rycker på axlarna.

Foto: JESSICA GOW / TT

Krönika2021-09-28 05:00
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

När jag är i Stockholm kan jag se hur jag börjar använda stadens perspektiv. Korta avstånd, mycket folk, tillgång till all service, som om det vore självklarheter och gällde alla. Det är enkelt att gå i den fällan. Men det gör också att jag ännu tydligare vill ställa krav på den som har nationella frågor i sin hand att faktiskt studera hela sin omvärld och förstå vilka följder de beslut man förbereder kommer att få. 

Det duger inte att spela aningslös. Det duger inte heller att skylla på nån annan, eller hur det var förut. Sverige ser olika ut. Norra Sverige följer en annan logik än södra. Glesa områden har sina förutsättningar och täta områden har sin. Och ska man sova gott om natten kan man inte bara se till det samhälle som finns närmast. Och blunda för resten.

Telia är en av landets större aktörer när det gäller att bygga bredband. Men när man har lovat att bygga fiber och kommit på att det inte var så enkelt eller billigt så struntar man helt enkelt i att hedra det kontrakt man skrivit. Man struntar i att följa Allmänna reklamationsnämndens rekommendationer och ansvarig minister tycker att det är ”en operativ fråga”. 

Vi är många som höjer på ögonbrynen åt hur enkelt det tycks vara att bete sig illa. En del av oss är tyvärr inte så förvånade. Andra drar efter andan och knyter nävarna i byxfickorna och slutar tro på statens förmåga att använda sina verktyg för att leverera (jo, staten äger fortfarande nästan 40% av aktierna och har en hel del att säga till om, om man vill). Men logiken är att man bygger där det är enkelt, där alla andra också vill bygga. Man är inte lika intresserad av resten, precis som de andra, för så funkar det på en marknad där det bara är logiken om pengar som råder.

När finansdepartementet vill att bankerna ska sätta undan en del av sin vinst i en riskskatt, vilket i sig är rimligt, så lyssnar man inte på dem som säger att man måste ta hänsyn till att detta kommer att drabba små kommuner, men inte stora. Och frågan om logik passar även här.

Det spelar lika stor roll om det går fiber till våra hus och till masterna längs vägarna där vi bor glest. Det ger oss möjligheter att vara en del av samhälle och företagande på samma villkor som alla andra. Det spelar roll om skattepengar går till dyrare räntor eller till skolan. Och då blir det så galet när de som verkligen kan påverka frågorna har för få perspektiv. Om 95% av alla svenskar är med så betyder det fortfarande att 5% är utanför. Påfallande ofta är det de som bor glest.

Och då tänker jag på Haldor. En av dom som var med och byggde landet. Då, när alla skulle få el till sina hus, och man inte sorterade bort de som bodde långt borta. För hur det nu var så fanns det ett samhällskontrakt och det gällde, och därför byggde man även där det var kostsamt. I en tid när Allmänna reklamationsnämnden inte fick några ärenden på sitt bord som handlade om att staten var med på brutna leveranslöften och ryckte på axlarna. Allt var inte bra då heller, men Haldor skulle vara ledsen om han såg det som jag ser just nu.