Det är ett haveri i alla delar

Under årets valrörelse valde Socialdemokraterna att lägga stor tonvikt vid väljarnas personliga förtroende för Magdalena Andersson, och för den sittande regeringens kompetens.
Det blir ofta så efter en lång tid i regeringsställning – det är svårt att gå i opposition mot sig själv, och med åren utvecklar man både ett kunnande och en stolthet över det kunnandet.
Då pekar man gärna på att oppositionen är både oerfaren och riskerar att brista även i grundläggande kompetens.
Detta är inget argument mot att man verkligen behöver skifta regering ibland – men efter ett par månader har vi tyvärr fått se att just det man varnade för i det här fallet tycks ha blivit verklighet.
Det har sagts mycket om regeringens elstöd – det var ett av deras stora vallöften, som de själva nu medger att de har svikit. Ja, åtminstone vissa av dem – om det verkar de faktiskt inte vara helt överens.
Men om vi tidigare har fokuserat på att det är illa att lova sådant som man sedan inte lyckas hålla – så visar de senaste dagarnas massiva kritik av det elstöd som faktiskt ser ut att kunna bli av att vi även är tvungna att resa frågor kring huruvida den här regeringen verkligen är kompetent nog att sköta sitt jobb.
Låt oss ta ett snabbt svep kring reaktionerna.
Det moderata regionrådet i Skåne, Christian Sonesson: ”Det är ynkligt att man lovar något och sedan kommer med något helt annat, men samtidigt försöker ge sken av att man ska undsätta båda företag och hushåll.”
En anonym men högt uppsatt moderat som talat med Aftonbladet: ”Det är ett haveri i alla delar.”
Fackförbundet Unionens förbundsordförande Martin Linder: ”Inget annat än underkänt.”
Företgarförbundets ordförande: ”Något som man skulle kunna förvänta sig i en kleptokrati och inte i ett Sverige 2022.”
Det är kort sagt kritik som kommer från alla håll och kanter – från dem som får stöd likaväl som dem som inte får det, och till råga på allt varnar nu flera ekonomer för att det generösa stödet till välbeställda personer i södra Sverige kan komma att verka inflationsdrivande.
Det kan vara så att regeringen av alla tidningsartiklar har fått för sig att villaägare i södra Sverige skulle vara en särskilt utsatt grupp – men så har åtminstone hittills inte varit fallet. Just de brukar faktiskt klara sig ganska fint. 
Om man tar allt detta tillsammans – låter detta som en kompetent regering, som är förmögen att sköta det jobb de har framför sig i tuffa och utmanande tider för vår ekonomi och i omvärlden?
Jag skulle inte tro det – och om man på den här punkten skulle vilja invända att det faktiskt inte är helt lätt att snabbt och enkelt betala ut ett stort stöd till företag och privatpersoner i kris under svåra tider, så kan man faktiskt peka på att det inte var särskilt längesedan som Stefan Löfvens (S) och Magdalena Anderssons regeringar var tvungna att hantera de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin.
Den gången lyckades regeringen tack vare rådiga ingripanden på precis de punkter där de behövdes sätta stopp för såväl varselvågen som konkursvågen. Sådana ingripanden är när allt kommer omkring precis vad vi medborgare med rätta förväntar oss av en handlingskraftig och kompetent regering.
Detta är uppenbarligen inte en sådan – och fast det allra klokaste vore att dra tillbaka det nuvarande förslaget och ersätta det med ett mer rättvist och effektivt, är jag inte säker på om jag vågar kräva det. För vem säger egentligen att de har de verktyg och förmågor som gör att de skulle lyckas bättre nästa gång?