När ännu ett skitår lider mot sitt slut är det svårt att låta bli att titta i backspegeln. Trots att jag inte är religiös känner jag tacksamhet inför att vi har en tideräkning som styr upp och håller lite ordning på oss i vår vardag. Det egentligen inte logiskt men för mig känns alltid årsskiftet som en nystart och en chans till förbättring.
År 2021 blev för de allra flesta ett år kantat av ovisshet och känslor av ofrihet. Det har varit begränsningar, uppmaningar att fortsatt vidta försiktighetsåtgärder och oro för nära och kära. Men allt har inte varit dåligt Jag har, liksom många andra, blivit besviken mellan varven men bara för att snabbt inse att jag faktiskt är en av de mer lyckligt lottade. Inte minst då jag har fått vara frisk och att jag lever i en del av världen där det finns tillgång till vaccin.
När vi tittar tillbaka på denna tid kommer vi med all sannolikhet främst minnas pandemi och politisk osäkerhet, inte minst då året inleddes med att Trump-anhängare stormade Kapitolium. Därtill har det rapporterats om att demokratin är hotad i betydligt fler länder än så. Och trots att världens ledare åkte till Glasgow för klimattoppmötet COP26 verkar nödvändiga gemensamma mål och lösningar på klimatkrisen att dröja. Att världen hänger ihop och att vi i Sverige har ett egenintresse i både klimatomställning och att alla i världen vaccinerar sig har tyvärr inte landat hos alla.
På hemmaplan har det varit mycket arbete för både politiker och myndigheter att hänga med i alla vågor, virusmutationer och restriktionsförändringar. Så här i slutet av året är jag dock glad att det inte är dessa hårt arbetande individer som fått stå i centrum utan den svenska befolkningen och vanligt folks utmaningar. Trots regeringsombildningar, politiska spel och fler vändor än vad de flesta orkar hänga med i har förbättringar gjorts och vid årsskiftet träder nya lagar i kraft.
Som gammal fackligt ombud värmde det lite extra att se att ändringar i sjukförsäkringen träder i kraft i början på året. Sjukpenningen får sig ett rejält lyft med höjt maxtak. För dem som fastnar i systemet på grund av till exempel en försenad operation längre än de 180 dagar som försäkringen tidigare gällt kommer ersättning nu utgå. Rehabiliteringen blir också mer flexibel och anpassad efter den som åter ska in i arbete. Mer trygghet och tilltro till människan, helt enkelt. För oss som sett kollegor brytas ner av avslag och tidspress är detta en otrolig lättnad.
Jag gläder mig också för den skärpning av straffen för våld och kränkningar i nära relationer. När ett fall efter det andra uppdagades, inte sällan med dödlig utgång var vi många som röt ifrån. Politiska företrädare från alla partier fördömde men lösningarna var få. När regeringen presenterade sitt åtgärdsprogram om 40 punkter blev det dock svårt för högermajoriteten att inte rösta igenom förslagen i riksdagen. Den folkliga ilska som spred sig som en löpeld tidigare i år omvandlades till eld i baken på våra folkvalda.
Och exakt så här är demokratin när demokratin är som bäst. De som har ansvar tar ansvar, vi andra bevakar, eldar på och utkräver ansvar. Det är lätt att fastna i missnöjesfloskler om att “ingen gör något” men det händer saker precis överallt, hela tiden. Ta med er det in i 2022 för då är det val. Se detta årsskifte som chansen till en personlig politisk omstart.