På söndagen kom så det besked som USA gått och väntat på sedan lång tid. Hillary är redo att ta upp kampen om presidentposten ännu en gång. Den förra presidenthustrun som överraskande fick bita i gräset i kampen mot Barack Obama gör sig nu redo för et nytt försök. Och den här gången kanske det demokratiska partiet, och de amerikanska väljarna i övrigt, är redo för Hillary Clinton, men självskrivet är det inte.
Hillary Clinton har genom åren utmanat det amerikanska etablissemanget och inom de mer hår hårdkonservativa kretsarna är hon närmast ett rött skynke. Men för många står hon för ett annat Amerika, ett mer feministiskt Amerika och ett mer medkännande Amerika. Mycket kan man säga om Hillary Clinton, men särskilt konventionell kan man nog inte beskylla henne för att vara. Inte minst syntes det i hennes presentation på Twitter. Där kan man bland annat läsa följande; Fru, mamma, barn & kvinnoadvokat, senator, utrikesminister, författare, hundägare, hårikon och byxdressälskare. Kanske en inte helt traditionell beskrivning av en presidentkandidat. Men minst sagt befriande. Dock kanske jag som svensk har lättare att ta den till mig än gemene man i USA.
Och visst märks det redan att Hillary Clinton väcker känslor. På Internet kan man hitta mängder med bilder där människor poserar framför texten ”Jag är redo för Hillary”. Samtidigt slås man av hur fort republikanernas svartmålningskampanjer av Hillary kom igång. De måste ha varit så säkra på att Hillary skulle komma att kandidera att de vågat förproducera kampanjmaterial som mana bara legat och väntat på att få använda. USA:s republikaner verkar i alla fall ta till alla medel för att framställa presidentkandidaten Hillary Clinton som en misslyckad politiker och utrikesminister, omgiven av lögner och skandaler. Negativa kampanjer är på det hela taget mycket mer vanliga i USA än vad de är här i Sverige, även om också det svenska politiska klimatet kommit att amerikaniseras en hel del under senare år.
”Är världen säkrare för att Hillary Clinton var utrikesminister? Svaret är uppenbart. Nej", slog exempelvis en av de republikaner som önskar bli presidentkandidat för sitt parti, Texassenatorn Ted Cruz, enligt vad The Washington Post har rapporterat. "Clinton har den där Washington vet bäst-mentaliteten som folk runt om i landet vill komma förbi", skrev den republikanske Wisconsinguvernören Scott Walker på Twitter strax efter att Clinton bekräftat sin kandidatur. Men detta kanske säger mer om dessa republikaner än vad de säger om Hillary Clinton.
En av Hillary Clintons stora styrkor inför det kommande presidentvalet är att hon under sin tid som utrikesminister lyckades appellera till yngre människor och framförallt yngre kvinnor. I dessa kretsar är hon mycket uppskattad och hon ses, liksom Barack Obama gjordes när han vann presidentvalet första gången, som en symbol för en ny tid och ett nytt sätt att se på politiken. Det var kanske inte så konstigt när det gällde Barack Obama. Han var ung, fräsch, oprövad och kom in som något nytt i den amerikanska rikspolitiken. Men det är mer anmärkningsvärt när det gäller Hillary Clinton. I kampen om den demokratiska presidentkandidatsnominering mot Barack Obama sågs Clinton i mångt och mycket som företrädaren för det demokratiska maktetablissemanget och som en företrädare för det gamla. Den förändrade bilden av Hillary Clinton säger en hel del om hennes styrka som politiker och hennes förmåga att hänga med i tiden, och jag hoppas verkligen att hon lyckas bli den första kvinnan som intar Vita huset som president.