I början av veckan publicerades en ledare i Aftonbladet som menade att vattenskotrar bör förbjudas. Det kan man tycka är en lite väl drastisk åtgärd, för oss som kanske sett fram emot att åtminstone kunna åka lite vattenskoter under sommaren nu när många andra aktiviteter är inställda på grund av svårigheter att resa och restriktioner för hur många som får samlas. Vattenskoter är ju faktiskt en aktivitet där du inte riskerar närkontakt. Skulle man kunna tro.
Men bakgrunden till ledaren i Aftonbladet, och även till att infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) i veckan gav besked att förarbevis ska införas så snart som möjligt, är för att det på senare tid skett en hel del olyckor. Under onsdagen fördes en 16-årig flicka i södra Sverige akut till sjukhus med livshotande skador. I Umeå dog en man förra veckan till följd av skador från en vattenskoterolycka.
Jag kan tänka mig att vattenskoterägare känner lite som jag gjorde som rökare. Inte för att dessa två “intressen” är särskilt lika egentligen. Men den likhet jag ser är att det finns vissa som inte kan bete sig, och som förstör för resten. Varpå en osund debatt inleds, där totalförbud blir en legitim åsikt.
När jag var rökare rökte jag aldrig på gågatan, aldrig vid busshållsplatser, aldrig i närheten av andra människor som skulle kunna andas in giftet ofrivilligt. Men många andra rökare gjorde det, vilket ledde till rökningsförbud vid olika offentliga platser. Förbuden, å andra sidan, ledde till att jag och många andra slutade röka. Vilket förstås är den hälsosamma effekten beslutsfattarna önskade.
Detsamma gäller vattenskotrar. Förhoppningsvis leder kravet på förarbevis till att många slutar åka runt på ett osäkert sätt, och att de som sköter sig kan känna att de som tidigare inte gjort det slutar förstöra för alla andra. Ett totalförbud hade antagligen (precis som om rökning helt plötsligt hade blivit olagligt helt och hållet) lett till att folk bara blev sura och gnälliga.
Allt som kan vara kul kan också leda till olyckor. Karuseller. Alkohol. Pardans. Och så vidare. Det är därför vi i Sverige reglerar allt som är kul. Och det är hundra procent logiskt. Just nu har vattenskotern skapat fler olycksrubriker på väldigt kort tid än tidigare nämnda nöjen, och då är det viktigt att vi har en sansad debatt kring det.
Ledaren i Aftonbladet menade som sagt att vattenskotern bör förbjudas, vilket jag som sagt känner är väl drastiskt. Men det är å andra sidan fem år sedan som riksdagen beslutade om att införa krav på förarbevis. Att ansvarig minister bara kan säga ”så snart som möjligt” är ett problem, för vattenskoterolyckor är ingenting nytt. Även om det denna sommar hittills skett väldigt många under kort tid.
Det är heller ingen nyhet att det just i år är hårt tryck på vården. Vi lever fortfarande med en pandemi. Precis som vi undvek att ge oss ut i skidbackarna i våras för att inte råka bryta några ben och belasta vården ytterligare, så behöver vi undvika aktiviteter även under sommaren som kan leda till olyckor som belastar vården. Särskilt när det finns risk för att skada även andra och inte bara en själv.
Det behövs helt enkelt snabbare arbete från regeringen för att införa kravet på förarbevis. Kommer regelverket först efter sommaren så är ju det helt poänglöst. Eller, det är det ju inte, för nästa sommar kan ju bli bättre. Men att exempelvis rökförbudet på uteserveringar kom mitt i sommaren förra året gav förstås mer uppenbar effekt än om det hade kommit i november. Reglering behövs nu, inte om ett halvår.