När fallolyckan absolut inte får vara framme

För en tid sedan rapporterade media om en händelse med en 86-årig man som vårdades på hälsocentralen i Överkalix. Där föll han sedan från en balkong. Efter fallet fördes han till Sunderby sjukhus där han avled av skadorna. Förra veckan framkom det att mannen var Charlotte Kallas farfar Bengt. Hennes pappa Per-Erik Kalla säger till Norrländska Socialdemokraten att familjen har sorg och berättar att Bengt var i hyfsad bra form kort inpå dödsfallet.

Det här är naturligtvis en personlig tragedi för familjen Kalla, men också ett fatalt misslyckande av hälsocentralen. Tomas Fjellvind, verksamhetsområdeschef på Region Norrbotten säger till Aftonbladet att en rutinmässig internutredning har startats om ärendet. Innan den är klar är det förstås ovärdigt att spekulera i hur just den här olyckan kunde ske. Men den säger något om vård och omsorg om äldre i stort.

Under pandemin dog många äldre som innan de blev smittade av corona var aktiva pensionärer. Visst hade en del krämpor och pendlade mellan bra och halvrisigt skick. Men de hade säkert fyra fem år kvar om de inte hade dött av smittan. Den här gruppen blir allt större. Sverige befolkning lever längre och varannan person som föds idag beräknas få fira sin hundraårsdag. Äldreäldre som de över 80 kallas är fullt sysselsatta med resor, golf och andra intressen. En del av dem har till och med en förälder i livet samtidigt som de glädjer sig över barnbarnsbarn. Svensk välfärd och medicinsk utveckling har gjort det möjligt att leva ett gott liv längre. Både om man kan bo kvar hemma eller flyttar in på äldreboende.

Men det kan gå fort nedåt. En fallolycka är något av det mest riskfyllda en äldre person kan råka ut för. Och det behöver inte handla om något så dramatiskt som ett fall från en balkong. Det räcker med att snubbla på en sladd hemma eller ramla bakåt när man ska byta glödlampa i taket. En bruten lårbenshals tar lång tid att återhämta sig från och är många gånger tyvärr början till slutet. Långvarigt sängliggande är inte att leka med.

Fallolyckor är enkla att förebygga och förhindra. Det finns bra med råd från Socialstyrelsen för att lära sig slippa ramla och skada sig. Regelbunden träning och öva på balans är ett sätt. Halkskydd under mattor ett annat. Man får göra så gott man kan hemma, men i sjukhusmiljö ställs högre krav. Där ska patienten själv och anhöriga vara trygga med att man får den vård man behöver. Ingen ska känna sig orolig över att skada sig ytterligare. Eller till och med dö för att det finns brister i miljön, säkerheten eller omsorgen. Barn och äldre är extra sårbara patientgrupper och kräver därför mer tillsyn än andra.

En del mediciner gör människor snurriga och medtagna och då är det än viktigare att det inte går att utsätta sig själv för onödiga risker. För det krävs tydliga rutiner och säkerhetsföreskrifter på sjukhusen. Det handlar förstås också om resurser. Klart det är stressigt om det är brist på vårdpersonal och man på ett nattpass får springa mellan gamlingarna på avdelningen. Välfärden måste därför få kosta pengar.

Även om äldreäldre rent statistiskt såklart är närmare döden än de flesta andra i befolkningen är det så tragiskt om de dör för tidigt helt i onödan. Många fallolyckor går att stoppa och det ska definitivt inte vara fysiskt möjligt att ramla ner från en balkong i en trygg vårdmiljö.