En solidarisk rörelse för jämlikhet, så beskriver projektet ”He for she”eller ”Han för henne”, sitt projekt på sin hemsida. ”He for she” är ett projekt grundat av UN Women, FN:s kvinnorättsorganisation. Kanske kommer ni ihåg det klipp som cirkulerade både traditionella medier och på sociala medier för några månader sedan, med skådespelerskan Emma Watson som talade till alla män när hon sa att jämställdhet berör alla, även män.
Ojämlika villkor skadar alla individer och smalnar av en människas möjligheter. Därför är jämlikhet inte endast en kvinnofråga. Det är ”He for Shes” målsättning.
Stefan Löfven besökte i förra veckan USA i samband med att FN:s barnkonvention fyller tjugofem år. Löfven gav i sin regeringsförklaring löfte om att barnkonventionen ska komma att bli svensk lag och det verkar komma bli verklighet inom det närmsta halvåret.
Förra regeringen tillsatte en utredning i frågan, utan egentlig vilja att se detta gå igenom. De är nu kritiska till att Barnkonventionen som helhet ska bli en del av svensk lagstiftning och inte endast fragment av den.
Barns rättigheter och kvinnors rättigheter går ofta hand i hand. Barn har traditionellt varit en kvinnofråga och kvinnor har genom historien kämpat för att ge sina barn fullvärdiga rättigheter. Därför är Stefan Löfvens USA-besök en viktig markör för Sveriges regerings feministiska arbete. På bilden ovan ser vi Stefan Löfven tillsammans med Ban Ki-moon hålla i ”He for She”-skyltar. Att stödja ”He for She ” och göra barnkonventionen till svensk lag är ett viktigt steg för den svenska jämlikheten.
Till och med drottning Silvia, grundaren av Childhood Foundations, är mycket positiv till att barnkonventionen äntligen blir till svensk lag. När till och med en av de mest politiskt neutrala personerna i Sverige uttalar sig positiv för att barnkonventionen som helhet ska bli svensk lag undrar jag varför den tidigare regeringen har dragit ut på frågan in i det längsta. Var finns det faktiska politiska motståndet som inte grundar sig i att principiellt motstånd?
Mårten Schults, professor i civilrätt säger till TT att en lagstiftning av barnkonventionens paragrafer kan bli problematiskt i praktiken och nämner som exempel att barn ska undervisas om FN:s regelverk. Han undrar hur många föräldrar som egentligen kommer att stämma skolan för att man inte undervisar barnen i det? Jag vill inte underminera Mårten Schults kunskaper i civilrätt, men om det är det främsta motargumentet vill jag hävda att vi inte har ett problem här.
Men, är en USA-resa och möten med några av världens makthavare egentligen det enda sättet att markera sitt ställningstagande i det feministiska arbetet? Så klart inte. Jag undrar, när ska vi komma att se våra lokala politiker göra samma ställningstagande som Stefan Löfven gjorde på andra sidan Atlanten?
För all del, en feministisk regering är gott, men feministisk politik i våra kommuner och landsting är snäppet godare. Att redan nu börja implementera feministiska analyser i det dagliga arbetet är ett steg på vägen. Och som Emma Watson sa, jämställdhet kan omöjligt vara en kvinnofråga när hela världens befolkning förlorar på det motsatta.
Ja, Stefan Löfvens vilja att Sverige ska få en plats i FN:s säkerhetsråd för att lyfta jämställdhetsfrågorna var även det en av anledningarna till resan. Enligt Löfven finns det en respekt för Sverige internationellt tack vare det internationella ansvar Sverige tar, bland annat genom stora bidrag till FN och att man tar ansvar i klimatfrågan. Han menar att man inte ska underminera Sveriges position internationellt, men jag vill även lyfta vikten av ett fungerande jämställdhetsarbete på ett lokalt plan.