Nästan 450 000 elever finns i dag inskrivna i fritidshemsverksamhet runt om i våra kommuner. Verksamhet som syftar till vidga och fördjupa elevernas kunskaper och erfarenheter, utveckla deras sociala kompetens och stärka deras självkänsla. Utbildningen i fritidshemmen ska ta till vara elevernas lust att lära och bör utgå från nationella målen och ta hänsyn till elevernas behov, erfarenheter och tänkande, samt anpassas till att elever har olika förutsättningar. Fritidshemmens verksamhet är således i grunden en pedagogisk verksamhet som ska komplettera den pedagogiska verksamheten i förskoleklass och skola.
Men på många håll tas inte fritidshemmen som skolform på allvar och ges de förutsättningar som verksamheten behöver för att kunna fullgöra det uppdrag man har. Fritidshemmen behandlas många gånger rätt så styvmoderligt av beslutsfattarna vid fördelning av resurser, och andra skolformer prioriteras högre. Att så är fallet visar inte minst den statistik som Skolverket presenterade i förra veckan.
Skolverkets statistik beskriver en mycket oroväckande utveckling vad gäller förutsättningarna för fritidshemmen att kunna fullgöra sitt uppdrag. En av de punkter som Skolverket lyfter fram är den oroväckande utvecklingen av antalet elever på varje fritidshemsavdelningen. Rikssnittet ligger idag på 41,1 barn per avdelning och i Norrbotten på 39,3. För tio år sedan var det 10 barn färre på varje avdelning sett till rikssnittet och tretton barn färre på de norrbottniska avdelningarna. Även när det gäller antalet elever per anställd så är försämringarna markanta sedan 2011. I Norrbotten har antalet elever per anställd ökat med 2,2 elever och i riket med 0,8 elever.
En annan oroväckande faktor som Skolverket lyfter fram som en varningsklocka är den sjunkande andelen pedagogiskt utbildade inom fritidshemsverksamheten. Mellan åren 2004 och 2014 sjönk andelen pedagogiskt utbildade från sextio procent till femtioen procent. I Norrbotten ser det bättre ut då andelen endast sjunkit från åttiofem procent till åttiotre.
Det har således inte varit någon positiv utveckling när det gäller fritidshemmen under de senaste tio åren. Misshandeln av fritidshemmen har fortgått i det tysta. Fundera på om ni någon gång hört förre utbildningsministern Jan Björklund lyfta fram krisen ute på fritidshemsavdelningarna. Nuvarande regering, med utbildningsminister Gustav Fridolin, måste lyfta fram denna skolform i ljuset på ett helt annat sätt. Fortsätter utvecklingen i den takt som varit kommer fritidshemmens pedagogiska verksamhet helt och hållet att gå förlorad. Då blir det ren förvaring efter skoldagens slut i väntan på att föräldrarna kommer hem och kan ta hand om sina barn. Det får inte hända. Därför måste beslutsfattare på såväl nationell som lokal inse vikten av fritidshemmens verksamhet och sluta misshandla denna verksamhet på det sätt som gjorts. Fritidshemmens pedagogiska uppdrag är viktigt och måste värnas.