När det imorgon är dags för julfirande i slott och kojor lär det på många håll ligga drivor med julklappar under julgranarna. HUI Research har i år prognostiserat att varje svensk i genomsnitt kommer att handla julklappar för 3014 kr. I en genomsnittlig tvåbarnsfamilj kommer man således spendera drygt tolvtusen kronor på julklappar. Utöver detta beräknas varje svensk i snitt spendera cirka fyratusen kronor på julmat. Totalt beräknas den totala julhandeln landa på omkring sextioåtta miljarder kronor i år.
Föregångaren till vår tids julklappsberg och matorgier är den så kallade ”julhögen”, en hög med runda brödkakor som låg på julbordet. Överst kröntes högen med en ostbit eller ett rött äpple. Men traditionen med julhög ligger ljusår från vår tids traditioner. Julhögen skulle nämligen räcka hela julen. Så det var sparsamhet och återhållsamhet som präglade julfirandet långt tillbaka.
Nu skulle väl inte den svenska ekonomin må riktigt bra om vi helt plötsligt skulle återgå till traditionen med julhögar i stället för den köpfest som vi ser nu. För många handlare lyfter december månad upp omsättningen och gör det lönsamt att bedriva verksamheten på helårsbasis.
Om man bortser från julhandelns betydelse för vår samhällsekonomi så måste vi väl ändå medge att köphysterin har börjat gå nog så långt. Det är ju faktiskt så att det finns en hel de människor som inte alls lägger summor på julhandeln som ligger i närheten av riksgenomsnittet. Tänk bara på de familjer som lever i ekonomisk utsatthet. Familjer där man lever på marginalen och det inte finns något egentligt utrymme för julklappar överhuvudtaget. I andra änden av samhällsstegen måste det finnas människor som lägger sanslöst stora summor på julklappar och julmat. Annars skulle inte genomsnittet för julklappar och julmat hamna på sjutusen kronor per person.
Någonstans mitt i denna köphysteri borde vi stanna upp och fundera över vad vi gör. Blir vi lyckligare för att vi spenderar dessa jättesummor under december månad? Blir barnen så mycket lyckligare för att de får den här nya Iphonen som de önskar sig trots att den mobil de redan har fungerar bra? Och mår vi bättre för att vi har åtta sorters sillar, flera sorters lax, åtskilliga syltor och korvar på vårt julbord? För att inte tala om köttbullarna, prinskorven och allt det andra av det småvarma som vi försöker orka med efter julbordets kalla del.
Skulle vi kanske kunna avstå från en del och se till att hjälpa andra i vår värld som lever i svält och misär och som kanske inte har tillgång till rent vatten? Skulle vi kunna ge en gåva till den som verkligen behöver den? Gåvor som växer och som ger en medmänniska någonstans i vår värld möjlighet att bryta sig ur sin fattigdom och få en dräglig tillvaro. Det finns en rad exempel på gåvor som förändrar livet för utsatta människor. Det kan handla om ett skolpaket som gör att fler barn kan gå i skolan eller om ett myggnät som skyddar mot malaria. Eller kanske en get till en familj i Etiopien eller en gris till en familj i Kenya. Detta är bara några exempel som finns i Barnfondens gåvokatalog och i Unicefs gåvoshop. Hos Röda Korset kan du köpa ett matpaket som räcker för en hel person i en månad. Det kostar bara sjuttiosju kronor, och vill du hjälpa en hel familj så får du avstå från julklappar för hela trehundraåttiofem kronor. Ett vaccinationspaket som räcker till tjugo barn får du för etthundrasex kronor. En filt till en syrisk flykting som fryser kostar bara sextioen kronor.
I stället för att ge ytterligare en klapp som drunknar i det julklappsberg som du redan byggt upp kan du i stället välja att ge bort julklappar som förändrar och räddar liv, som får människor att överleva och utvecklas. Skulle det inte kännas riktigt bra så här i juletid att verkligen se till att leva upp till julens innersta själ och till dess kärleksbudskap?
Tänk på detta när du i panik rusar runt i affärerna för att hitta de där sista julklapparna som hamnar högst uppe på julklappsberget likt den ostbit eller det röda juläpple som en gång i tiden krönte julhögen på julbordet. Vore inte ett gåvobevis på en get eller en filt eller en skyddsutrustning mot ebola ett fint alternativ till en extra tvål till svärmor eller ännu en slips till maken? Allra bäst skulle det nog kännas om du bytte ut den där saken du köper i julklapp till dig själv mot ett matpaket för en familj. Vi behöver ju inte slå undan benen för handlarna och vår samhällsekonomi för det. Vi behöver ju bara avstå från ett minimum av vår konsumtion för att det ska göra stor skillnad någon annanstans i vår värld.