Lagd ränta ligger
Den 2 juli förra året sänkte Riksbanken reporäntan till rekordlåga 0,25 procent. Därefter har lagd ränta legat fast. Sedan har månaderna gått medan den låga räntan legat varit ett medel för att få fart på ekonomin. Framförallt till glädje för hushåll med höga bostadslån, men också för andra med lån.
Riksbanken låter sannolikt styrräntan ligga fast på låga 0,25 procent vid dagens räntemöte,. Besked lämnar banken under förmiddagen i morgon torsdag.
Foto: FREDRIK SANDBERG / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Visst har tillväxten satt fart, men från en den negativa tillväxt vi hade förra året. Om läget ska förändras kan det bara gå åt ett håll, uppåt. Arbetslösheten är fortsatt hög och det är ingen riktig fart på arbetsmarknaden. Trots det låga ränteläget byggs det färre bostäder än på decennier. Industrin avvaktar medan tjänstesektorn börjar få lite mer än styrfart.
Allt är alltså inte frid och fröjd om än att alliansregeringen sätter sin tillit till att allt ska vända innan den 19 september och valdagen.
Enligt Riksbanken är ekonomin i fortsatt olag. Då måste banken fortsatt agera med det enda vapen man har; räntevapnet. Idag bestämmer riksbanksledningen om man ska låsa räntan vid 0,25 åter en gång eller höja den. I morgon, torsdag, får vi besked om hur beslutet slutligen blev.
Det spekuleras hos en del bedömare om att Riksbanken redan denna vecka ska höja reporäntan, men det mest sannolika är att man sitter still i båten och låter räntan även fortsättningsvis ligga kvar på låga 0,25 procent, men om den ekonomiska utvecklingen fortsätter att visa tecken på återhämtning kan vi förvänta oss en räntehöjning vid kommande räntebesked. Det gäller för Riksbanken att kunna bromsa och gasa, men vid rätt tidpunkt.
Det viktigaste beskedet efter detta räntemöte blir därför om banken bestämmer sig för att ändra räntebanan något som skulle peka mot en räntehöjning kanske redan före sommaren eller senast i höst. Protokollen från de senaste räntemötena visar att det finns oenighet om reporäntans nivå inom riksbanksledningen. Senast var det fyra av ledamöterna som röstade för oförändrad räntenivå medan två ville höja. Så visst finns det en osäkerhetsfaktor även inom Riksbanken.
För att få fart på ekonomin kräv en aktivare finanspolitik. Frågan är vad den moderatledda alliansregeringen har i bakfickan inför vårbudgeten, som också blir en valbudget. Anders Borg sägs ju vara den bästa finansminister som Socialdemokraterna någonsin haft, men hittills tycks han vara som bäst i ekonomisk medgång, men mer tafatt i den finanskris som vi nu upplever.
Om krisen fortsätter och arbetslösheten fortsätter att öka mot de tolv procent som finansministern själv prognostiserat för de kommande åren måste skarpare ekonomiska grepp till för att lyfta den svenska ekonomin. Då handlar det om finanspolitik.
Låga räntor stimulerar, enligt den ledande nationalekonomiska teorin, ekonomin. Paras detta med en genomtänkt finanspolitik kan mycket vinnas. Därvid lag finns mycket mer att önska. Finansminister Anders Borg har hittills haft filttofflorna på i stället för att samköra med Riksbanken.
Både i kommuner och landsting har det i år kommit skattehöjningar för att klara välfärdens så kallade kärna. Detta kommer efter att alliansregeringen sänkt skatterna med i runda tal 100 miljarder kronor de senaste åren. Något som framförallt gynnat dem med de höga inkomster. Medan höjda skatter i kommuner och landstingslår hårdast mot dem med låga inkomster.