Pensionärernas Riksorganisation (PRO) bedriver just nu en kampanj för att uppmärksamma att antalet fattigpensionärer i vårt land ökar i rask takt, och att andelen fortsätter att växa. Idag lever 225 000 pensionärer under den fattigdomsgräns som EU fastställt och som anger fattigdomsgränsen till en disponibel inkomst på sextio procent av medianinkomsten i ett enskilt land, vilket för Sveriges del för närvarande motsvarar en disponibel inkomst på strax under elvatusen kronor per månad.
Huruvida EU:s relativa fattigdomsgräns på sextio procent av medianinkomsten i disponibel inkomst är relevant eller inte är en återkommande diskussion. Många debattörer hävdar att en relativ fattigdomsgräns saknar relevans då det finns oerhört människor i vår värld som lever i absolut fattigdom och inte har inkomster på en dollar per dag.
Oavsett var gränsen för fattigdom ska gå så kan man konstatera att antalet pensionärer som lever i en ekonomiskt utsatt position ökar, och kommer att fortsätta öka i takt med att det nya pensionssystemet får fullt genomslag. De pensionärer som lever i en ekonomiskt utsatt position får vända på var krona för att kunna klara vardagsekonomin. De har svårt att betala räkningar, skjuter upp tandläkar- och läkarbesök för att de inte har råd och tar inte ut medicin på apoteket när det behövs för att man inte har pengar nog att betala för den. Att detta är verklighet i dagens Sverige sätter nu PRO fingret på – och det behövs.
Att andelen fattiga pensionärer växer i vårt land är inget annat än ett uttryck för att klassamhället är på väg tillbaka i vårt land. Detta är en direkt effekt av de växande inkomstklyftorna i vårt land, och just för pensionärerna förstärks effekterna av detta av jobbskatteavdraget. De redan stora klyftorna mellan höginkomsttagare och låginkomsttagare förstärks ytterligare.
Enligt beräkningar som Pensionsmyndigheten tagit fram så skulle det kosta ungefär fyra och en halv miljard kronor att lyfta alla pensionärer över EU:s fattigdomsgräns. Det motsvarar cirka en tredjedel av vad de jobbskatteavdrag som regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, infört. Det var en tydlig prioritering som gjordes från detta håll.
Den rödgröna samarbetsregeringen måste nu visa att man gör andra prioriteringar. Insatser för att förbättra ekonomin för landets fattigpensionärer handlar framförallt om höjd grundpension och ett borttagande av den så kallade pensionärsskatten, men också om förbättrade bostadstillägg för de med pensioner i de lägre inkomstskikten. Förbättringar måste naturligtvis ske succesivt för att inte äventyra samhällsekonomin i stort, men reformerna måste vara sådana att de ger klart märkbara avtryck i ekonomin hos de pensionärer som har det sämst. Kontinuiteten måste också vara tydlig i reformarbetet så att pensionärerna känner att regeringen tar problemen på allvar och verkligen arbetar för att förbättra situationen för denna grupp pensionärer. Det får inte lämnas något som helst utrymme för tvivel kring regeringens ambitioner i denna fråga.