Tryggare pension
En pensionär som har en månadsinkomst på 12 000 kronor betalar 594 kronor mer i skatt än en löntagare. Mer i skatt och mindre i plånboken, det har blivit alliansregeringens politik för landets pensionärer. Detta även om man hävdar att man redan sänkt skatten för landets pensionärer vid två tillfällen. Ändå får de flesta pensionärer mindre i plånboken på grund av det nya pensionssystemets upplägg.
Statsminister Fredrik Reinfeldt lovar sänkt skatt för landets pensionärer, men säger samtidigt att klyftan mellan skatt för löntagare och pensionärer ligger fast. Är du pensionär ska du betala högre skatt än om du arbetar.
Foto: Thierry Charlier
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Innan ATP-reformen kunde genomföras krävdes både en folkomröstning och ett extra riksdagsval. Trots mobiliseringen av arbetarväljare lyckades inte Socialdemokraterna få majoritet i riksdagen. ATP-striden kom därför att avgöras av att en folkpartist, arbetarliberalen Ture Köningson övergav sin partilinjen. Genom att lägga ner sin röst fick Sverige det ATP-system som för många varit en trygghet inför ålderdomen.
Den allmänna tjänstepensionen var på många sätt en milstolpe för svenska löntagare. Det var inte längre bara tjänstemän som fick en trygg ekonomisk tillvaro efter arbetslivet utan även arbetare. Villkoren i ATP-systemet vara generösa. Man behövde ha haft yrkesinkomst i 30 år för att få full pension. Dessutom räknades bara de 15 år då man tjänade bäst som inkomstgrundande.
ATP-systemet fungerade hyggligt i 30 år. Men sedan började politikerna oroa sig för att systemet var allt för generöst. Det skulle nämligen bli mycket dyrare att finansiera pensioner när andelen pensionärer ökade.
Ett sätt att undanröja problemet var att höja pensionsavsättningarna som då var 18,5 procent av lönesumman. Men istället fick vi ett helt nytt pensionssystem med beräkningar knutna till hela livsinkomsten. Det infördes också en broms i systemet som skulle kunna sänka pensionsnivåer om det samlade pensionskapitalet minskade.
Det nya pensionssystemets nackdelar har blivit tydligare över tid. Fondförvaltarna inom ATP-systemet har ivrigt spekulerat med fondernas pengar för att få så stor avkastning som möjligt. I bra tider och i ekonomisk tillväxt har detta fungerat bra, men i sämre tider har inte utvecklingen av pensionskapitalet varit tillfredsställande.
Något som fått konsekvens att den inlagda bromsen i pensionssystemet medfört att regeringen tvingas agera för att dagens pensionärer inte ska drabbas av lägre pensioner än de borde ha rätt till. Pension är ju inget bidrag utan ett löneutrymme som man avstått ifrån för att få en dräglig ersättning efter pensioneringen.
I ett framtidsperspektiv kan många som hoppats och trott på en trygg pension på äldre dar känna sig lurade. Klyftan mellan dem som har ett tryggat jobb och dem som står utanför kommer att öka.Därför finns anledning att åter se över pensionssystemet. Det får inte bli ett lapptäcke och det måste kunna stå emot förändringar i konjunkturernas upp-och nedgång och vara så robust att inte pensionerna försämras när ekonomin viker nedåt. Och våra gamla ska inte beskattas på sådant sätt som sker i dag. Det är skamligt.
Sverige är ensamma om att beskatta pensionärer mer än löntagare. Enligt statsminister Fredrik Reinfeldt ska skillnaden mellan skattetryck finnas kvar även om han och hans regeringskamrater i helgen lovade att sänka skatten för landets pensionärer med 5 miljarder kronor. Samtidigt lovar Reinfeldt ytterligare ett jobbskatteavdrag.
Framtidens pensioner och den orättvisa skattefördelningen lär bli en av de stora valfrågorna. Det är omkring 1,7 miljoner pensionärer som kan rösta den 19 september. Det har betydelse.