Under de senaste tjugofem åren har befolkningen minskat med 12 851 personer i Norrbotten. När det gäller kommunerna i Piteå älvdal så är det bara Piteå kommun som har ökat sin befolkning under perioden 1989-2014. Ökningen ligger på 1 992 personer vilket motsvarar en ökning på fem procent. De tre övriga har minskat kraftigt. För Arjeplogs del handlar det om en befolkningsminskning på 908 personer, eller 23,8 procent. Det innebär att nästan var fjärde kommunmedborgare har försvunnit på tjugofem år. Arvidsjaur har minskat med 1 596 personer, 19,8 procent. Här finns således fyra av fem kommunmedborgare kvar medan den femte endera har dött eller flyttat från orten. Älvsbyn har klarat sig marginellt bättre och har minskat med 13,1 procent, 1 227 personer.
På tjugofem år har de tre älvdalskommunerna Arjeplog, Arvidsjaur och Älvsbyn tillsammans drabbats av en befolkningsminskning på 3 731, det vill säga nästan lika mycket som Arjeplogs kommun hade som befolkning år 1989. Var och en kan förstå vilka påfrestningar detta innebär på dessa tre kommuner såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Parallellt med befolkningsminskning har dessa kommuner också fått uppleva en förändring i befolkningsstrukturen där andelen äldre stadigt har växt. Detta är ju en direkt effekt av att det är det är ungdomar och människor i medelåldern som väljer att flytta.
År 2014 visar Arvidsjaur och Älvsbyn marginella plus i befolkningsstatistiken och Piteå ett plus på 230 personer. För Arjeplog är 2014 däremot ett riktigt nattsvart år befolkningsmässigt sätt. Under året har minskningen varit den största i landet procentuellt sett, 2,4 procent. När året slutade låg Arjeplogs befolkning på 2 907 personer, 73 färre än när året började.
Att klara all den grundläggande samhällsservice som kommunmedborgarna har rätt att kräva innebär en enormt stor utmaning för kommunledningen i Arjeplog. En ständigt minskande befolkning i kombination med att andelen av befolkningen som är över 65 år gammal ökar innebär att de ökande behov som finns ska klaras på allt mindre resurser. Det blir allt färre i arbetsför ålder som ska bära kostnaderna för samhällsservicen i kommunen. Framtiden ser än mörkare ut om man ska tro den befolkningsprognos som SCB tagit fram för år 2035. Enligt denna ska Arjeplog då vara nere på 2 518 personer, Arvidsjaur på 6 034 och Älvsbyn beräknas vara nere på 7 595 personer. För Piteås del beräknas befolkningen växa till 42 473 personer.
När man tittar på SCB:s befolkningsprognos blir det uppenbart att vi måste ta ett helt nytt grepp kring framtidens finansiering av den grundläggande kommunala servicen. Det går inte att stoppa huvudet i sanden och tro att effektivisering och ökad samverkan mellan kommunerna kan lösa problemen för en kommun som Arjeplog. Det krävs ett helt annat finansieringssystem om man menar allvar med att hela landet ska leva. Den arbetsföra befolkningen i våra minsta kommuner i landet kommer inte längre orka med den finansieringsbörda som vilar på deras axlar. Staten måste inom en snar framtid gå in och ta ett avgörande ansvar för den grundläggande samhällsservicen i småkommuner som Arjeplog. Alternativet är annars skrämmande – en aktiv avfolkningspolitik. För utan en väl fungerande grundläggande samhällsservicen kan ingen bo kvar utan alla tvingas flytta till en större kommun där samhällsservicen fungerar. En sådan framtid är oacceptabel. Därför måste regeringen skyndsamt tillsätta en utredning kring hur den grundläggande samhällsservicen ska kunna säkras i alla delar av vårt land.