Högre lön för att bryta trenden
Landets kommuner har svårt att få ekonomin att gå ihop. Samtidigt går vi mot en tuff avtalsrörelse. Medan kommunerna anser att utrymmet för löneökningar vara marginellt har facken en annan uppfattning.
När kvinnodominansen ökar inom en yrkesgrupp blir löneutvecklingen snabbt sämre. Det ser vi i skolan och omsorgsyrkena.
Foto: Gunnar Westergren
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Lågavlönade kvinnor måste få det bättre. Även i en lågkonjunktur ökar kostnaderna för el, värme, telefon och hyra. För att inte tala om matpriserna.
Tre av fyra kvinnor arbetar i offentlig sektor. Tre av fyra män jobbar i den privata sektorn. Svenska kvinnors löner är drygt 84 procent av männens. Högeralliansen är inte kvinnornas bäste vän. Vi har en jämställdshetsminister som sällan eller aldrig talar om kvinnors löner.
Några exempel: Löneskillnaderna. Det är hög tid för facken att sätta ner foten. Därför blir nästa års avtalsrörelse så viktig.
Deltidsjobben: Lagstifta om rätten till heltidsarbete. Något som Kommunal i går, onsdag, krävde i ett debattinlägg i DN.
Sedan bara detta att försämra a-kassan för dem som tvingas till deltidsarbete. Det är framförallt kvinnor som drabbas. Något som jag påtagligt fått många exempel på när kvinnor tagit kontakt med mig, förtvivlade för att de förlorat sin ersättning och tvingas söka jobb i hela Sverige för att i bästa fall få tillbaka sin a-kassa. Vad är det för rättvisa?
Och hur har alliansen tänkt sig att de deltidsarbetande kvinnornas framtida pension ska se ut?
Dålig lön, och därmed låg status, gör dessutom att männen flyr arbetsuppgifter inom barnomsorg, äldrevård och skola.
Lärarlönerna i Sverige är jämförelsevis låga. Enligt en undersökning som OECD gjort, där man jämfört en grundskolelärares lön efter 15 år hamnar Sverige på 23: e plats bland 31 undersökta länder. Varför? För att läraryrket blivit allt mer kvinnodominerat och därmed har lönerna hamnat på efterkälken.
På 1950-talet, i den gamla folkskolan, var 40 procent av lärarna kvinnor. I dag är mer än 75 procent av lärarna kvinnor. Då var löneläget jämförelsevis högt i paritet eller strax under vad en civilingenjör tjänade, i dag är den medelmåttigt om ens det. I jämförelse med en ingenjörslön, mansdominerat, två tredjedelar av vad denne får i plånboken.
Allt tyder på att åldersutvecklingen medför att det måste anställas många inom vård och omsorg inom det närmaste decenniet. Dels på grund av pensionsavgångar, dels beroende på att allt fler blir äldre och kräver mer vård. Då måste också lönerna följa med i utvecklingen och färre kan inte göra mer.
Som det ser ut i dag kan det säkert bli skarpa lägen under den kommande lönerörelsen. Det är bra för samhällsekonomin, att de med de allra lägsta lönerna lyfts upp. Då ökar köpkraften och konsumtionen, vilket kan vara av betydelse nu när konjunkturen är svag.
Hushållen är trots lågkonjunkturen ändå optimistiska om den egna ekonomins utveckling under den närmaste framtiden. Då är tillskotten i den egna plånboken viktiga. En av förutsättningarna för att vi ska reda ut en lågkonjunktur är att den inhemska efterfrågan hålls uppe.
Då är det bra med låglönesatsningar.