I början av juli kom beskedet att EU:s medlemsländer enats om att skärpa värdena för cancerframkallande ämnen på jobbet.
”Det är ett viktigt genombrott efter ett långt och mödosamt arbete”, kommenterade Marita Ulvskog (S), som lett förhandlingsarbetet i Europaparlamentet, i tidningen Arbetet 11 juli.
Det handlar om skärpta gränsvärden för totalt 13 olika ämnen – däribland sexfaldigt krom, kristallisk kiseldioxid och trädamm. Vidare skärps kraven på att medlemsländerna ska följa upp de anställdas hälsa på lång sikt, även efter att de slutat på jobbet.
Enligt en beräkning från Europeiska Rådet kan beslutet rädda så många som 100 000 människor under de kommande 50 åren från att dö på grund av att de utsätts för cancerogena ämnen på sin arbetsplats. Cancer är i dag den främsta orsaken till arbetsrelaterade dödsfall i Europa. Fler än hälften, 53 procent, av alla dödsfall som kopplas till arbetsmiljön beror på cancer. Det handlar framför allt om lungcancer, lungsäckscancer och cancer i urinblåsan.
Ulvskog konstaterar att det talats mycket om social dumpning och lönedumpning men framhåller att även arbetsmiljön påverkar konkurrensvillkoren mellan EU-länderna.
”Det här är en annan form av dumpning, det vill säga att företag och arbetsgivare inte investerar i arbetsplatser som är sådana att man inte får cancer eller andra svåra sjukdomar på jobbet”, konstaterar hon.
Därför är det både bra och nödvändigt att arbetsmiljöfrågorna lyfts ordentligt även på EU-nivå. Det är inte bara en lokal eller nationell fråga. Bra arbetsmiljö får inte vara en konkurrensnackdel i EU. Företag ska inte kunna vinna fördelar genom att sätta de anställdas liv och hälsa på spel.
Ulvskog ser dessutom möjligheten att reglera fler ämnen än de 13 utpekade ämnen.
”Vi har minst tre omgångar framför oss med fler regelskärpningar”, säger hon till Arbetet. Bland annat ska en ny typ av ämnen tas upp till diskussion och utvärderas: reprotoxiner. Det är ämnen som påverkar fortplantningen, antingen genom att göra människor infertila eller genom att orsaka skador och missbildningar på fostren.
Marita Ulvskogs engagemang för att skärpa gränsvärdena visar betydelsen av att svenska socialdemokrater finns på plats och argumenterar för sin sak i Bryssel och Strasbourg. Europaparlamentet är ingen opåverkbar koloss. Enskilda ledamöter kan göra skillnad. Det funkar ungefär som i riksdagen eller vilken kommunfullmäktigeförsamling som helst i Norrbotten.
Europaparlamentet består av 751 ledamöter från EU:s 28 medlemsländer. Det betyder att en ledamot inte kan bestämma något själv. Men en driftig ledamot som Marita Ulvskog – som arbetar hårt, är envis och har goda argument för sin sak – kan nå resultat. Det gäller att övertyga andra – den egna partigruppen, andra partier, människor från andra delar av Europa – och bilda allianser för att få stöd för sin sak.
Fallet med gränsvärdena visar dessutom att EU inte bara handlar om abstrakta frågor långt från människors vardag och verklighet. EU-projektet handlar också om att begränsa skadeverkningar från kemikalier och farliga ämnen på våra arbetsplatser, i maten och andra delar av vår tillvaro. Men det förutsätter att det finns politiker som Marita Ulvskog som driver på, agerar och är beredda att sätta gränser för de fria marknadskrafterna.