Vart pekar S-kompassen?

I november 2015 införde regeringen gränskontroller, här vid Hyllie intill Öresundsbron, och det var en nödvändig åtgärd som är rimlig att göra permanent.

I november 2015 införde regeringen gränskontroller, här vid Hyllie intill Öresundsbron, och det var en nödvändig åtgärd som är rimlig att göra permanent.

Foto: Stig-Åke Jönsson/TT

Ledare2018-05-26 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Åtta etikforskare anklagar på DN Debatt Socialdemokraterna och Moderaterna för att ha tappat sin moraliska kompass när de ställer människor mot varandra och pekar ut flyktingarna som ett stort hot. Ja, vart pekar egentligen den politiska kompassen?

Forskarna menar att de två stora partierna har närmat sig Sverigedemokraterna, men det partiet kommer alltid att vara bäst på främlingsfientlighet. Det ligger i deras DNA, och det är både omoraliskt och farligt att ta över deras politik.

Det riskerar att normalisera främlingsfientligheten och gör att SD kan flytta sig längre ut på kanten, till exempel med förslaget om ett Stasiinspirerat angiverisystem för att hitta gömda flyktingar.

Någon garanti för att strategin funkar finns heller inte. Tvärtom har både S och M tappat i opinionsmätningarna sedan de lanserade sin hårdare migrationspolitik, allt medan SD når nya rekordnivåer.

Attityder och gränser flyttas långsamt och nästan osynligt. Inför valet 2010 lanserade SD en film där burkaklädda kvinnor med barnvagn körde över pensionärer med rullatorer för att komma åt välfärden. Alla förfasade sig den gången.

Nu skriver justitieminister Morgan Johansson (S) på Twitter att skånska ungdomar kan få åka buss gratis i sommar, men att ”det inte hade varit möjligt om vi inte stramat åt migrationspolitiken”. Den sortens retorik är förrädisk och förfärlig. Om det får fortsätta låter alla snart som Sverigedemokrater som skyller alla problem på invandringen och att alla satsningar kan betalas genom att dra ner på hur många som får komma hit.

Socialdemokraterna ska vara både hårda och mjuka i valrörelsen. Lag och ordning ska samsas med välfärdsfrågorna. De hoppas väljarna ska kunna ha två tankar i huvudet samtidigt, men just nu ser tyvärr ut som om både ledande politiker och väljare helt har fastnat i invandrarspåret.

Varför talar inte ledande politiker om hur Sverige skulle se ut utan invandring? Var tredje läkare är utlandsfödd, fyra av tio tandläkare är inte födda här. Hemtjänsten skulle kollapsa utan invandrad arbetskraft.

Behovet blir inte mindre i framtiden. SCB räknar med att det kommer att saknas 160 000 personer med vård- och omsorgsutbildning år 2035. Arbetsförmedlingen bedömer att det varje år behöver invandra 64 000 människor i arbetsför ålder varje år för att arbetskraftsbrist inte ska uppstå i framtiden.

Varför talar då Stefan Löfven om att 27 000 asylsökande 2017 var alldeles för många och att hälften vore rimligt? Hur var det med två tankar i huvudet samtidigt?

Sverige ska självklart ha en reglerad invandring. Situationen hösten 2015 med 10 000 asylsökande i veckan var helt omöjlig och krävde hårda beslut.

Det är rimligt med gränskontroller och att de som får avslag på sin asylansökan ska lämna landet. Men en återgång till permanent uppehållstillstånd och möjlighet till familjeåterförening vore önskvärd om Sverige ska vara ett humant, öppet och välkomnande land även i framtiden.