”Vår gröna dröm är röd”, skrev konstnären Helga Henschen bredvid en av sina teckningar någon gång på 1970-talet.
Med de orden ville hon visa att det fanns även de inom arbetarrörelsen som sympatiserade med 1970-talets gröna våg och växande miljörörelse. Då var det inget självklart påstående för vare sig arbetarrörelsen eller miljörörelsen. Arbetarrörelsen förknippades (och förknippade sig själv) med bolmande fabriksskorstenar, slamrande maskiner och hårt industriarbete. Men saker har förändrats.
När Birgitta Dahl utsågs till den första miljöministern i en socialdemokratisk regering 1987 var det en markering om att miljöfrågorna blivit en central uppgift även för arbetarrörelsen.
En annan milstolpe var Göran Perssons första stora tal som nyvald S-ledare på partikongressen 1996. Där markerade han att Sverige ska göras till ”ett mönsterland för en ekologiskt hållbar utveckling”. Persson formulerade, för att utrycka det storstilat, ett nytt framtidsprojekt. Arbetarrörelsens traditionella kamp för sysselsättning, välfärd och tillväxt skulle förenas med den nya tidens krav på större miljöhänsyn.
Folkhemmet skulle bli grönt. Offentliga miljöinvesteringar skulle medverka till både bättre miljö, jobb och ekonomisk utveckling.
Ett inslag i Perssons nya politik blev Klimp, ett statsbidrag till lokala klimatsatsningar. Energi- och trafiksystem, avfallshantering, bostadsområden, offentliga lokaler och annat skulle miljöanpassas. Efter regeringsskiftet 2006 bestämde sig emellertid borgaralliansen för att skrota Klimp, trots att det fungerat väl och drivit på det lokala miljöarbetet.
Nu tar emellertid den rödgröna regeringen nya initiativ för att få fart på de lokala klimatinvesteringarna. Regeringsföreträdarna talar dock inte längre om Klimp. Istället har ett nytt statsbidrag införts och döpts till Klimatklivet.
”Det är en av regeringens viktigaste klimatsatsningar”, framhöll statsrådet och språkröret Isabella Lövin (MP) i sitt sommartal i Avesta.
Det handlar om investeringsstöd till företag, kommuner, regioner och organisationer på totalt 1,9 miljarder kronor under åren 2015–2018. I sitt tal gav Lövin även besked om att Klimatklivet nu ska både förstärkas och förlängas.
”För att kunna genomföra ytterligare projekt stärker regeringen Klimatklivet med 100 miljoner kronor under 2017 och 2018. Satsningen förlängs även till år 2020”, meddelade hon.
Klimatsatsningen är ett bra exempel på att den rödgröna regeringen gör skillnad och medverkar till att höja ambitionerna i det lokala miljöarbetet.
Hittills har 330 av totalt cirka 1 000 inkomna ansökningar till Klimatklivet fått stöd. Det handlar – till exempel – om att bygga laddpunkter för elfordon, konvertera från fossilt bränsle till förnybart eller utöka produktion av biogas.
Den årliga utsläppsminskningen från de beviljade projekten beräknas till 243 000 ton per år, vilket icke är att förakta. Det motsvarar växthusgasutsläppen från 29 000 bensindrivna bilar som åker ett varv runt jorden.
Med andra ord: Klimatklivet gör folkhemmet miljövänligare och medverkar till att förverkliga en del av Helga Henschens gröna framtidsvisioner.