Många som handlar tittar inte bara på prislappen utan också på om varan har ett Fairtrademärke. 86 procent av svenska konsumenter känner till Fairtrade och bland de yngre är det hela 95 procent. Försäljningsstatistiken för Fairtrade har varit mycket bra. År 2011 nådde försäljningen 1,2 miljarder. År 2015 redovisades 3,2 miljarder.
”Väljer du Fairtrade-märkta produkter skapar du möjligheter till förändring. Du bidrar till att odlare och anställda, med egen kraft, kan förbättra sina arbets- och levnads-villkor. Fairtrade är en oberoende certifiering med uttalat mål att motverka fattigdom och stärka människors inflytande och handlingskraft – med syfte att skapa förändring och utveckling.”
Så presenteras Fairtrade på webbsidan fairtrade.se.
Kampen har lett till goda resultat. Mer än varannan banan som säljs i Sverige är certifierad. Nästan varannan ros som säljs här i landet har också rättvisemärket.
Kritik har främst framförts av marknadsfundamentalister. De menar tydligen att alla ingrepp i marknadens mekanismer är skadliga och rekommenderar människor att köpa ”vanliga” bananer. Men det finns anhängare från höger till vänsters Fairtraderörelsen, människor med olika trosuppfattningar och med helt olika bakgrund.
Vi kan via medierna följa utvecklingen i världen. Ibland leder det till vanmakt. Man tar del av krigsrapporter och ser hur människor förtrycks. Och frågan blir ofta: Vad kan jag göra? Som konsument har man makt när man plockar i varukorgen. Fairtrademärkta produkter skapar förutsättningar för både odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Det handlar alltså inte om att byta ekonomiskt system, vilket en del marknadsdogmatiker tycks tro. Många av de involverade i olika
Fairtradeprojekt är ju egna företagare, exempelvis odlare och distributörer.
Kriterierna handlar inte bara om ekonomisk utveckling, utan också om att motverka barnarbete och diskriminering av olika slag, exempelvis mot kvinnor.. Det finns krav på att lantarbetarna ska få vara med i facket och att man visar miljöhänsyn i produktionen. Man uppnår alltså mycket gott genom att välja en vara med Fairtradeetiketten.
En konsument i Arjeplog eller Älvsbyn kan på det sättet vara med och påverka levnadsförhållanden för barn i Guatemala och odlarna av kakao i Kuapa Kokoo i Ghana.
Ingen är så naiv att den tror att Fairtrade i ett slag kan förändra världen. Men det är ett viktigt bidrag som gör vardagen bättre för många tusen människor och gör att regioner och länder kan se mer hoppfullt på framtiden.
Som konsument kan man alltså göra mycket men även som medborgare. Tar man hänsyn till Fairtrade vid inköp i din kommun? Serveras Fairtradekaffe på föreningsmötet?