Byskolor. Denna älskade och hatade fråga. Knivig för de flesta partier som bryr sig om både välfärden och kommunernas ekonomi.
I synnerhet verkar den vara svår för Socialdemokraterna. På vissa håll i landet har partiet landat i att byskolorna ska räddas. På andra håll har S valt att lägga ner mindre skolor. Här i Norrbotten är högstadiet på Vidselskolan det senaste exemplet. Allt som oftast har det genererat omfattande protester, inte minst i de egna leden. Så vad är egentligen den socialdemokratiska positionen i frågan om byskolor?
Sanningen är att S inte har en principiell position om byskolor, utan snarare bryr sig om utbildningens kvalitet. Grunden för en socialdemokratisk skolpolitik är att alla barn ska ha tillgång till en god och jämlik utbildning. Klass och bostadsort ska inte avgöra din tillgång till en bra skola.
Likaså ska den ekonomiska fördelningen av resurser vara någorlunda samma över hela landet. En viss kompensation för skillnader mellan elevers olika förutsättningar kan motiveras för att uppnå jämlikhet. Föräldrar har olika förmåga att stötta sina barn i utbildningen, och det ska inte avgöra barnens framtid. Därför är det rimligt att satsa mer resurser på skolor i socioekonomiskt utsatta områden.
Så till byskolorna. Det eviga dilemmat är att de kostar mer skattepengar än skolor i centralorten. Högstadiet på Vidselskolan i Älvsbyns kommun har haft dubbelt så höga kostnader per elev som Älvåkraskolan i centralorten. Det är uppenbart en ojämlik fördelning av resurser. Kan det då motiveras ur ett socialdemokratiskt perspektiv?
Svaret måste såklart utgå ifrån vilken kvalitet på utbildningen eleverna får. Om det är så att eleverna får en bra och jämlik utbildning i kommunen om skolan är kvar, då är det rimligt att ha kvar den. Om det är så att vissa elever får en sämre utbildning, antingen för att skolan saknar resurser eller att elever på centralorten missgynnas, då kanske skolan bör läggas ned.
Frågan om byskolorna handlar i grunden inte om stad och land, utan om utbildning. Det viktigaste är att barn kan garanteras en jämlik och god utbildning, oavsett om det sker på byskolan eller i centralortens skola. Vad som är bäst är en avvägning som får avgöras från fall till fall. Helt enkelt, en ganska pragmatisk inställning. Som socialdemokrater har i de flesta frågorna. Det är den socialdemokratiska positionen.