Engelska Skolan välkomnades med öppna armar av kommunledningen i Skellefteå. För det har andra kommunala skolor fått betala ett pris. Nu hemligstämplas hyresavtalet mellan Skellefteå Industrihus AB och Engelska Skolan.
Etableringen av Northvolt fick röda Skellefteå att tappa fattningen. På en pressträff, tillsammans med näringslivet, välkomnade kommunledningen Engelska Skolan till stan. Det kändes lite märkligt valåret 2018 då företrädare för Engelska Skolan kallade den S-ledda regeringen för ”kommunistvälde”.
S-styret var inte bara positiva till Engelska Skolan, etableringen var tydligen ”avgörande för fortsatt hållbar tillväxt” i kommunen enligt kommunalrådet Maria Marklund (S). Om kommunledningen såg det så blir nästa fråga vad de egentligen var beredda att erbjuda Engelska Skolan? Engelska Skolan flyttade i alla fall i Brännanskolans lokaler.
Då sades det att Engelska Skolans etablering inte skulle påverka kommunens övriga skolor. Friskolan skulle ses som "ett komplement", inte en konkurrent.
Men precis som Marcus Larsson, på Tankesmedjan Balans, visat i sin bok "De lönsamma" fick etableringen konsekvenser. Sörböle och Sunnanåskolan tappade elever till Engelska skolan och fick svårt att planera sin verksamhet. Skolorna stod kvar med lika många klasser men med färre elever.
När kommunala skolor går back måste kommunen, eller rättare sagt Skellefteåborna, täcka kostnaderna. Det görs genom att öka skolpengen. Men eftersom alla skolor ska behandlas lika får också Engelska skolan mer. Att de inte behöver mer spelar ingen roll, ägarna tackar och tar emot.
Men vad var det egentligen Skellefteå kommun och Engelska skolan kom överens om när de flyttade in i Brännanskolan? Det har en medborgare försökt ta reda på genom att begära ut hyresavtalet. Det slutade i rätten.
Nyligen kom domen från kammarrätten i Sundsvall, hyresavtalet innehåller affärshemligheter och ska därför inte offentliggöras av Skellefteå Industrihus AB. I lagens ögon är skolan i första hand ett företag, i andra hand en skola. Så vi vet helt enkelt inte vad Engelska Skolans etablering kostat Skellefteåborna hittils – eller vad det kommer kosta framöver.
Däremot vet vi att skolsystem är en låtsasmarknad riggat till friskolornas fördel. De kan locka och plocka in eleverna med bäst förutsättningar genom sina kösystem, de kan starta skolor var de vill, de anställer färre och obehöriga lärare för att spara pengar och de har rätt till samma skolpeng som kommunala skolor – trots att de inte har samma ansvar.
De har dessutom, i kommun efter kommun, använt sin maktposition till att tvinga till sig olika rabatter och förmåner. Och när medborgare eller journalister vill granska hur gemensamma skatteresurser används går de till rätten och hävdar att allt är affärshemligheter.
På riksplan backas de upp av Friskolornas riksförbund som slåss för deras rätt att göra hur stora vinster som helst. Och i riksdagen kommer C, L, M, KD och SD stoppa varje försök till att begränsa vinsterna. Inte ens en offentlighetsprincip för friskolor, som skulle ge medborgarna samma rätt insyn som gäller för kommunala skolor, går att få igenom riksdagen. Så starkt är Friskolelobbyns grepp om högern.
Engelska Skolan gjorde 56 miljoner i vinst bara första kvartalet 2020. Och det har Skellefteås medborgare fått vara med och bidragit till. Med hur mycket vet vi inte. Undrar om Skellefteåborna känner sig stolta?