Svenska Kyrkan är dock en bra förening, även om det är galet att folk föddes in i för bara 23 år sedan. Jag kan tycka att om man ändå är med, även om man inte är särskilt troende, kan man gott fortsätta vara med i. Svenska Kyrkan gör en hel del bra grejer, bland annat mycket socialt arbete.
Däremot har steget att aktivt gå med varit lite väl stort för mig, för jag är ju faktiskt inte troende. Men jag har inga problem med de som är troende, oavsett vilken religion eller gren av en religion man tyr sig till. Så länge man inte gör någon illa är jag helt okej med att folk tror på vad de nu än kan tänkas tro på.
Snart kommer ett tält till Piteå, ett väckelsemöte ska ske. Och väckelsemötet i Piteå har väckt annat än ofrälsta, det har också väckt debatt! Gud, det är egentligen alldeles för tidigt på morgonen för mig för den typen av ordvitsar. Brith Fäldt (V) skrev en insändare till Piteå-Tidningen om att hon valt att tacka nej till deltagande i evenemanget efter att hon fått reda på att en av huvudarrangörerna är Livets Ord.
Livets Ord är en extrem kristen rörelse som inte är lika mjuka i utförandet av sin religion som Svenska Kyrkan är. Livets Ord organiserar homofober, folk som hatar andra religioner, och många av de aktiva inom rörelsen har en riktigt unken kvinnosyn. Man kan nog inte riktigt säga att Livets Ord utövar sin religion helt utan att göra vissa illa.
Frontfigur för mötet i Piteå är Sebastian Stakset, den tidigare rapparen “Sebbe Staxx” som bland annat varit frontfigur för hiphopgruppen Kartellen. Stakset övergav sitt gamla liv i och med att han hittat Gud. Han blev drogfri och hittade någon slags större mening i och med att han fann religionen. Vilket ju är fint.
Men när kidsen på Hjortronet vuxit upp och gick i gymnasiet var det Sebbe Staxx, inte Gud, vi lyssnade på. “Kungsgatan med Soran, hade jag varit med hade jag tagit järnröret och lagt dem i koma alla tre” rappade Staxx, kopplat till järnrörsskandalen där tre Sverigedemokrater beväpnat sig mot komikern Soran Ismail.
Sedan Stakset fann Gud har han bett om ursäkt för bland annat ovan nämnda textrad, för att han menar att han i sitt artisteri gjort folk illa. Så från någon slags våldsbejakande antirasistisk gangsterrap, till väckelsemöte med Livets Ord, känns det som att Sebastian Stakset bara bytt ut en extrem rörelse mot en annan. Kanske hade han inte kunnat göra resan mot att bli drogfri utan att gå med i en extremreligiös rörelse, fast det tror jag.
Utan att ta ifrån Sebastian Stakset hans resa och hans upplevelser, så tror jag att det drogberoende personer behöver inte nödvändigtvis är Jesus, utan främst rehabilitering. Jag hade nog varken kunnat bli gangster eller frälsare, jag är nog lite för mellanmjölk för det. Jag tror dock att majoriteten inom både hiphopen och inom religionen inte vill folk illa. Men jag fortsätter välja att lyssna på rap hellre än Gud.