Unga väljer bort partipolitiken

Unga väljer bort. Det är svårt för de politiska partierna att locka ungdomar. Partipolitiken upplevs som något mossig. Däremot engagerar allt fler unga i sakpolitiska organisationer som bland annat miljörörelsen.

Unga väljer bort. Det är svårt för de politiska partierna att locka ungdomar. Partipolitiken upplevs som något mossig. Däremot engagerar allt fler unga i sakpolitiska organisationer som bland annat miljörörelsen.

Foto: Hasse Holmberg / TT

Ledare2017-04-20 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Förtroendet för politiken och politikerna dalar, enligt den aktuella undersöknings som Ungdomsbarometern gjort. ”De ungas förtroende för de svenska partierna är lägre än för arbetsförmedlingen”, konstateras det. Arbetsförmedlingen brukar annars ha en bottennotering.

Däremot har 42 procent av de tillfrågade 15 till 14-åringarna ett stort intresse för politik och samhällsfrågor. En ökning sedan millenieskiftet då motsvarande siffra var 31 procent, men ser vi till förtroendet för de politiska partierna uppger hela 63 procent att de har inget eller litet förtroende för de politiska partierna.

En tredjedel av de unga politiker som valdes in i några våra kommunala församlingar vid förra valet har redan hoppat av sina uppdrag.

Besvikna. Det är få av dagens partier som har en öppenhet i sina organisationer som lockar ungdomar.

Det är inte svårt att finna orsaker till varför de traditionella partierna har så svårt att behålla de ungdomar som tagit steget att bli politiskt aktiva. De politiska arbetsformerna är stela och formalistiska och de flesta beslut fattas i små verkställande grupper.

Ungdomar vill att något ska hända i ett engagemang.

Fullmäktigeförsamlingar, för att ta ett exempel, är mestadels transportkompanier där man som ung helst ska hålla tyst och rösta enligt partilinjen. Då är det svårt att driva på och få gehör för sina egna frågor.

Slår man huvudet i väggen alltför många gånger är det inte märkligt att man slutligen tröttnar. Istället för att fortsätta vara röstboskap hoppar man av. Det är inte förvånande att det är de unga och nyvalda som hoppat och framförallt i kommunpolitiken.

I grunden är det allmänpolitiska intresset sannolikt starkare hos dagens ungdomar än hos tidigare ungdomsgenerationer. Inte så märkligt mot bakgrund av att informationsutbudet är mångdubbelt större än förr. Ungdomar reser utomlands mer än någonsin. Världen har krympt.

I en ungdomsgeneration finns alla kategorier av åsikter och människor representerade. Från dem som har ett starkt och intensivt samhällsengagemang till dem som inte bryr sig. Så har det alltid varit. Den förändring vi ser i dag är att allt fler unga ställer sig vid sidan om de traditionella politiska partierna.

Attitydmätningar visar att ungdomars syn på dagspolitiken generellt handlar om att de politiska partierna upplevs som konservativa i sin uppbyggnad och stelbenta i sin verksamhet. De är bra på att administrera politiken, men sämre på att få idéerna och ideologierna att brinna.

De etablerade partierna har svårt att hänga med i de frågor som berör ungdomarna; jobben, tryggheten, solidariteten och rättvisan. Ord med riktigt innehåll för många unga. Därför är det nödvändigt att partierna släpper fram de unga på ett bättre sätt än vad som sker idag. Ge dem chansen, lyssna och delegera både makt och ansvar.

Låt unga få driva sina frågor, så att det ger resultat. Ge dem ansvar!

Och glöm för guds skull att det inte alltid som hela det ideologiska paketet fungerar för den som är ung och som vill påverka.