Vårens fackliga kongresser har inneburit stora förändringar i förbundstopparna. Det började med Seko-kongressen i slutet av april när Valle Karlsson valdes till ny förbundsordförande.
Sedan fortsatte det med att Eva Guovelin fick ta över ordförandeklubban i Livsmedelsarbetareförbundet och vid IF Metalls kongress i slutet av maj valdes Marie Nilsson till ny ordförande.
Även Transportarbetareförbundet, som avslutar sin kongress under torsdagen, har förnyat i förbundsledningen. Tidigare i år tvingades den tidigare ordföranden Lars Lindgren att lämna sedan Aftonbladet avslöjat en del tvivelaktiga affärer – och i söndags utsågs Tommy Wreeth till ny ordförande för Transport och förbundets 61 000 medlemmar.
Det väntar ett grannlaga arbete för honom och övriga i den nya förbundsledningen.
En huvuduppgift kommer att vara den fortsatta fajten för schyssta löne- och arbetsvillkor i åkerinäringen. Under de senaste åren har vi sett flera förskräckliga exempel på åkeriföretag som dumpar löner och sociala villkor. Utländska chaufförer tvingas bo och leva i lastbilshytter under månader och får laga sin mat på spritkök vid rastplatser.
Nyligen avslöjades även att Ikea, ett anrikt svenskt företag, använder sig av transportbolag med högst tvivelaktiga arbetsvillkor. Det innebär en osund konkurrenssituation för alla seriösa åkerier som fortfarande försöker erbjuda anständiga villkor för sina anställda. Bra företag och jobb slås ut medan skrupelfria aktörer, som pressar både löner och anställda, gynnas.
Regering och riksdag har tagit en del initiativ för att komma till rätta med problemen. Bland annat har regeringen fattat beslut om att polis och tull ska kunna hindra ett fordon i 24 timmar, när man misstänker att regler bryts. Därtill har den infört en sanktionsavgift på 40 000 kronor för brott mot de så kallade cabotagereglerna. Men det räcker inte med nationella beslut. Det krävs även ordentliga förändringar och skarpare åtgärder på EU-nivå.
EU-kommissionens vägtrafikpaket, som presenterades i förra veckan, är tyvärr helt otillräckligt. Enligt de nuvarande reglerna får ett utländskt fordon utföra tre inrikestransporter under högst sju dagar, innan det måste lämna landet. Problemet, enligt Transport, är att det finns tusentals tunga fordon som är registrerade i östra Europa som kör kontinuerligt i Sverige.
Antingen rundas reglerna genom att lastbilarna kör till Norge eller Danmark en gång i veckan – eller så väljer de att chansa och helt enkelt strunta i reglerna.
Enligt EU-kommissionens nya förslag ska reglerna ändras så att ett fordon får köra ett obegränsat antal så kallade cabotagetransporter under en femdagarsperiod. Det kan inte ses som en förbättring. Hotet mot åkerinäringen och svenska jobb kvarstår.
Den svenska regeringen måste därför verka för ett betydligt tuffare regelverk i linje med kraven från Transportarbetareförbundet. Transporter är till sin natur en gränsöverskridande verksamhet. Därför behövs starkare gemensamma europeiska lösningar för att hantera problemen. I den multinationella kapitalismens tidevarv måste även politiken och facket samarbeta och sträcka sig över nationsgränserna.