Den rödgröna statsbudgeten för 2018 innehåller många positiva förändringar. Bland annat är S, MP och V överens om att fördubbla det allmänna tandvårdsbidraget. Reformen föreslås träda i kraft den 15 april 2018. Den beräknas kosta 531 miljoner kronor nästa år och därefter 750 miljoner kronor per år.
Förslaget välkomnas av sjukvårdspolitikerna i Norrbotten.
”Fler ska ha råd att gå till tandläkaren. Det handlar om att välfärden ska ställa upp när du behöver den. Därför är det välkommet att regeringen nu fördubblar det allmänna tandvårdsbidraget. Det är ett viktigt tillskott för den som behöver besöka tandvården och bidrar till en bättre folkhälsa i Norrbotten”, säger Anders Öberg (S), regionråd i Norrbotten, i ett pressmeddelande.
Även Glenn Berggård, Vänsterpartiets regionråd, är nöjd.
”En god mun- och tandhälsa är en förutsättning för ett gott välbefinnande. Det vet alla som någon gång har haft tandvärk. Det går bra för Sverige nu och det ska komma alla till del. Det handlar om att välja investeringar i människors välmående framför skattesänkningar”, säger V-politikern.
Helt riktigt. Regeringsinitiativet leder i rätt riktning. Det möjliggör för fler att göra regelbundna tandläkarbesök, vilket är grunden för att kunna förebygga mer allvarliga tand- och munskador.
På sikt borde emellertid regeringen ställa in siktet på en ännu mer genomgripande tandvårdsreform. Trasiga tänder borde behandlas på samma sätt och i samma system som utslitna höftleder eller knäskador.
Om vi antar att tänderna är en del av kroppen – vilket ju inte är ett orimligt antagande – så borde regelverket och försäkringsskyddet vara detsamma som för skador och sjukdomar i andra delar av kroppen. Tandvården borde helt enkelt bli en del av den vanliga sjukförsäkringen och kostnaderna borde vara samma som vid all annan läkarvård.
I och för sig är det stor och kostsam förändring. Men det är ett rimligt mål och borde vara den långsiktiga inriktningen för politiken.
God tand- och sjukvård ska ses som en allemansrätt.
Tandhälsan i Sverige har visserligen gjort stora framsteg under de senaste decennierna. Utbyggnaden av folktandvården gav resultat. Alla – inte bara med de tjocka plånböcker och rika föräldrar – fick bättre tillgång till god tandvård. Men de senaste åren har kommit flera larmrapporter – bland annat från LO – om att de gamla goda principerna är på väg att urholkas.
Många låginkomsttagare drar sig för att uppsöka tandläkare.
”Vi har i dag ett system där klasskillnaderna i tandhälsa ökar. Sjuka, arbetslösa, och fattiga pensionärer är grupper som missgynnas”, konstaterar välfärdsutredaren Kjell Rautio.
Det är en olycklig utveckling. Klasstillhörigheten ska inte avspeglas i vår tandhälsa och i våra leenden, som LO uttrycker saken i sin rapport. En sådan tandvårdsreform är dessutom helt i linje med beslutet på den socialdemokratiska partikongressen våren 2017: ”Steg ska tas under nästa mandatperiod för en mer jämlik tandvård där tandhälsan inte är en klassfråga."