Svaret finns i Mingo Junction

Tidigare livaktiga samhällen som Mingo Junction är på dekis.

I amerikanska delstater som Pennsylvania, Ohio och Michigan, det som numera kallas rostbältet, har massor av industrijobb försvunnit.

I amerikanska delstater som Pennsylvania, Ohio och Michigan, det som numera kallas rostbältet, har massor av industrijobb försvunnit.

Foto: Rick Smith/TT

Ledare2020-11-05 06:03
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Det har skrivits spaltkilometer om det amerikanska presidentvalet under de senaste månaderna. 

Många av dessa artiklar hade vi klarat oss utan. Men det finns åtminstone ett reportage som på djupet förklarar hur en politisk charlatan som Donald Trump kan vinna så stora framgångar.

Expressens Magda Gad och Frida Stranne gjorde ett nedslag i Mingo Junction i Ohio och beskrev allt det som gett vind i seglen åt Trump.

1978 var stålstaden Mingo Junction inspelningsplats för den klassiska filmen "The Deer Hunter". 

"Ångan steg från stålverket och det var full trängsel på huvudgatan. I dag är alla affärer igenbommade och det är bara två män ute", skriver Gad och Stranne.

Så här ser det ut i stora delar av det som numera beskrivs som rostbältet i USA. I delstater som Pennsylvania, Ohio och Michigan har massor av industrijobb försvunnit. Tidigare livaktiga samhällen som Mingo Junction är på dekis. 

"Jag skyller allt på handelsavtal och globalisering", säger en Trumpväljare som Expressens reportrar talar med.

I detta land har dessutom trygghetsnäten varit obefintliga.

Det har inte, som i Sverige, funnits A-kassa och arbetsmarknadsutbildning för dem som förlorat jobben. Det har saknats en aktiv närings- och regionalpolitik som kunnat skapa nya möjligheter för berörda regioner.

Marknaden har fått härja fritt och många har farit illa.

Oavsett hur det nu går med rösträkningen i USA så sänder det en viktig signal till hela den industrialiserade världen.

I grund och botten är fri handel och öppenhet mellan världens länder något bra. Men det gäller att politiken också har verktyg för att hantera den ökade omvärldskonkurrens som blir följden. 

Hittills har Sverige, som är extremt utrikeshandelsberoende, klarat ekvationen väl. 

Lindholmen i Göteborg, en gång i tiden centrum för varvsindustrin i Sverige, är ett exempel. Efter varvskrisen har det omvandlats till ett område där det finns omkring 375 nya företag och arbetar, studerar eller bor minst 24 000 personer.

Det har emellertid inte skett av sig själv. Det är resultatet av en aktiv näringspolitik och en nära samverkan mellan politiker, näringsliv, universitet och statliga myndigheter som skapat hopp och ny framtidstro.

Liknande exempel runtom i landet är förklaringen till att missnöjespolitiker av Trumps sort aldrig blivit så stora i Sverige. 

Det är även minnesbetan för alla som vill undvika en "Trumpifiering" i Sverige. Det är helt enkelt klokt att alltid ha en politik som ser till att skapa trygghet och framtidstro när arbetsmarknaden förändras. Marknaden fixar inte allt.