I början av 1960-talet gick dåvarande S-riksdagsledamoten Ragnar Lassinantti och finansminister Gunnar Sträng i bräschen för bildandet av Norrlandsfonden. Deras filosofi var att fonden skulle medverka till att bredda arbetsmarknaden och näringslivet i norr. Norra Sverige skulle inte vara beroende av bara skog, gruvor och vattenkraft. Regionen skulle ha fler ben att stå på.
Lassinanttis och Strängs regionalpolitiska innovation fortsätter att spela en viktig roll 2017 – 56 år efter dess grundande. Under 2016 lånade Norrlandsfonden ut 450 miljoner kronor, vilket medverkade till investeringar på totalt 2,5 miljarder kronor i det regionala näringslivet.
I budgeten för 2018 skjuter dessutom näringsminister Mikael Damberg (S) och regeringen till ytterligare 200 miljoner kronor till fonden. Pengarna ska, som det heter i regeringens pressmeddelande, ”säkerställa långsiktig kapacitet att erbjuda marknadskompletterande lån till företag i norra Sverige”.
I en intervju med SVT understryker Damberg att verksamheten är särskilt viktig i en region som Norrland. Affärsbankerna har dragit ner på verksamheten och stängt många kontor i de fem norrlandslänen, vilket har gjort det svårare för företag att få loss kapital. Därmed blir Norrlandsfonden allt viktigare som ”alternativ bank”.
”Norrlandsfonden har blivit en aktör som går in i projekt och därmed säkrar upp så också att affärsbankerna vågar och vill gå in. Det hade de sannolikt inte gjort annars”, säger Damberg till SVT.
Beskedet välkomnas av både regionala politiker och företagare – och i himlen gör sannolikt Sträng och Lassinantti tummen upp för Dambergs agerande. Deras initiativ för mer än ett halvsekel funkar fortfarande och har betydelse även i den moderna närings-, innovations- och regionalpolitiken.