I början av året hade tidningen Land en tankeväckande artikel om den statliga närvaron runtom i Sverige. Charlotte Mellander, professor i nationalekonomi, jämförde tillgången på polis och systembolag i kommunerna. Enligt hennes undersökning så finns det systembolag i samtliga kommuner. Men i 72 kommuner saknas det polis – och i ytterligare 55 kommuner är personalstyrkan mindre hos Polisen än på Systembolaget.
Utredningen säger en del men inte allt. Till exempel är det ju naturligt att det finns fler poliser där det bor fler människor och där kriminaliteten är större.
Det signalerar emellertid osäkerhet och otrygghet för människor på landsbygden när närmaste polispatrull kan befinna sig ett par timmar bort.
I sitt betänkande var också den parlamentariska landsbygdskommittén kritisk mot den nuvarande situationen.
Kommittén konstaterar att det pågår en reformering av polisen vars mål är att polisen ska komma närmare medborgarna. Men i praktiken har det blivit försämrad polisiär närvaro i glesbygden och på landsbygden.
Kommittén refererar till Polismyndighetens egen lägesbild 2015.
- I fem av de sju polisregionerna har antalet poliser som arbetar med ingripandeverksamhet och brottsförebyggande arbete minskat.
- Drygt hälften av cheferna i lokalpolisområdena gjorde bedömningen att den tillgängliga operativa resursen minskat.
- Av dessa chefer anser också 80 procent att förmågan att ingripa mot brott har utvecklats negativt eller är oförändrad under 2015.
Enligt samma rapport tenderar även lokalpolischefer i landsbygdsområden vara mer kritiska till utvecklingen än chefer i större städer. Bedömningarna är visserligen ett par år gamla. Men det är svårt att tro att det blivit särskilt mycket bättre sedan dess. Därför vill landsbygdskommittén att regeringen nu ska ställa krav på en ”maximal insatstid för polisärenden där ingripanden ma?ste ske omedelbart”.
Ledamöterna pekar på den norska modellen. Norge har formulerat krav på nationell nivå och för de enskilda polisdistrikten. De nationella kraven är att polisen vid allvarligare händelser ska finnas på plats:
- I städer/tätorter med 20 000 invånare och uppåt: Inom 10 minuter i 50 procent och 15 minuter i 80 procent av fallen.
- I tätorter mellan 2 000 och 19 999 invånare: Inom 15 minuter i 50 procent och 30 minuter i 80 procent av fallen.
- I övriga områden: Inom 22 minuter i 50 procent och 45 minuter i 80 procent av fallen.
- Beroende på regionala förhållanden kan insatstiden variera mellan de olika polisdistrikten.
Sverige borde ha ett liknande system. Genom att införa krav på insatstid blir det tydligt för invånarna i landets olika delar vad de kan förvänta sig av polisen vid en akut händelse.
Det ger samtidigt Polismyndigheten ett klart och mätbart mål att förhålla sig till.
Den rödgröna regeringen har tagit en del förtjänstfulla initiativ för att stärka polisväsendet. Nya polishögskolor ska lokaliseras till Malmö och Västsverige. Samtidigt har regeringen uppmanat Polismyndigheten att öka antalet utbildningsplatser vid befintliga lärosäten.
Vissa resultat har det också blivit. I år har det antagits nästan dubbelt så många studenter till polisutbildningen jämfört med genomsnittet för de sex senaste åren.
Men det räcker inte med att bygga ut polisutbildningen. Det behövs också en bättre regional fördelning av de polisiära resurserna. Justitieminister Morgan Johansson (S) och regeringen har all anledning att studera och lära av de norska erfarenheterna.